Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - D - Dagrand ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
138 daglægge —
Suend Stii Bagge havde daglagt met forne XII. mendt till
Mycklestwen att schulle ther möde.” (Et Dombr. 1533.) D. Mag. VI. 184.
Dagrand, n. s. Dagskiær, Dagbrækning. ”Om Morghænen arlæ i
daghrand.” D. Lægebog af 14. Aarh. (Cod. Magn. 187. fol. 50.)
Dagsbrev, (Dadesbrev), n.s. Leidebrev, Beskiermelsesbrev. (s. Dag.)
”Oc schall tha Landsdommeren giffue hannom Dagisbreff.”
Christian II. Geistl. Lov. (1521.) c. 58.
Dagsgierning, n. s. Hovarbeide, Hoveri; s. Dagsværk. (Egentlig
vel i sin første Betydning: een Dags Arbeide af een Mand.)
Bentte Persdotter (Lykke) pantsætter til Velbyrdig Qvinde ”Mættæ
Iles Stisens Effterlewere” en Gaard i ”Nienhæreth (Ning) i
Tistorp,” ”Skylder aarlig een öre korn, een skip smör, faar oc
lam, höns oc gaas, oc dawsgerningh.” Dipl. 1465. — ”Ien myn gardt,
som leger i Robierre i Wenbierehærith .... ok gywer til arligh
skyld töw pund korn, höns ok gaas ok davsgierning och jet
sfwin, ther ollen er.” (Dipl. fra Vendsyssel, angaaende St. Knuds
Gilde i Hiørring. 1477.) ”At give oc giöre aff samme Eyendom
flig lordschyld, Dagsgierning oc anden Tynge, Tieniste oc Arbeide,
som til thes theraff er giort oc giffuet.” 1583. (D. Mag. VI. 280.)
Dagsled, n. s. Dagsreise, Dagsfærd, eller Dagstid. ”Æn tha the
komme een dagzledh fran lerusalem.” (Cod. Reg. 1390. fol. 47.)
”Thrigge daghæ ledh” (ɔ: 3 Dage.) sammest. f. 50.
Dagsværk, n. s. Tilforn i Danmark, (ligesom i det Svenske) i
Stedet for det sildigere Hoveri. Hovarbeide: servitium, opera
gratuita, angaria. s. det ældste bekiendte Sted i et Brev af Svend
Grathe 1148: ”Cum laboribus metendi, dictis Dagsuerke, in
autumno.” Thorkelin. Diplomatar. I. 11. (Jvf. Kiøbenh. Stadsr. 1254.
§ 17.) ”In autumno quælibet septimana laborat.... in metendo cum
IV. dawswerke.” Roeskilde Bispest. Jordeb. XIV. Aarh. S. R. Dan. VII.
p. 52. — ”Item wti forde Wæstreböli thry ödhe booll, oc gaff hwor
there firæ groote och dachxwærke.” 1406. (Udv. D. Dipl. S. 292.)
Dagsætning, n. s. Vaabenstilstand. ”Dagsetning som skeer vdi
Krig”: induciæ. Henr. Faber. Vocabular. 1563. p. 438. 446.
dagtinge, v. n. handle, underhandle om Fred, Forliig; eller personlig
Sikkerhed; slutte Forliig paa Vilkaar, som først ere indgaaede;
(pacisci.) ”Tha dagtingethæ wij saa mellem frw Barbara Oloff
Styggsön(s) oc mellem welbyrdugh quinnæ frw Birgittæ .... at
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
