Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Danmark-Norges Traktater 1561—88 (Traités du Danemark et de la Norvège 1561—88) - Sider ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
507
Nr. 28. 1580. 12. Okt.
såther igen betaledt. Och skall samme Narfvesche seglation af
Kon. Mat. i Sverie, vår allernådigiste herre, vare och blifve
hogbemelte Kon. Mat. af Danmarck och hans Mats. undersåther
obehindredt efterlathen och forbehollen, eftersom den Stetinsche
fridzcontract thet inneholler och formåler; dog thersom någen
fremend eller uthlendsch besoker Kon. Mat. i Danmarck om
pass till Narfven, så skall H. Kon. Mat. sigh dermed efter den
Stetinsche fridzcontract så naborligen och venligen forholle, att
Kon. Mat. i Sverie icke ofver någen tillathelse skal hafve sigh
att besvåre.
2. Så hafve och the dansche commissarier sigh således
met oss forenedt, att dersom någen fremmende, som hafver
mist naget på thet Narfvesche farvatn eller och eliest i någen
motte hafver sigh att besvåre emot de Svensche, Kon. Mat. af
Danmarck besoker om arrest på the Svensches godz eller un
dersåther, då schal thermed holles efter thet Stetinsche fridz
fordrag, så att Kon. Mat. i Danmarck icke med arrest heller i
annen motte der emoth naget skall foretage, hvilcket och reci
proce udi liike motte skall holles udi Sverie, om någen begårer
arrest på dansche undersåther heller deres godz.
3. Desligeste år ochså af oss på begge sider bevilligedt och
samtyckt, at thersom så befinnes kann, att någen ovanligh toll
eller annen ny pålage kan vare någer af desse riiksens under
såther pålagt, seden thet Stetinsche fordragh bleef giort, och
undersåtherne kunde vare till besvåring på nogen siide, så
skall thet alldeles afskaffes och herefter holles, som af alder
varit hafver och fridzfordraget medgifver.
4. Hvad besvåringer, som hafve sig tildragit eller herefter
tildrage kunne emillen undersåtherne om grentzerne anten udi
Sverie, Danmarck eller Norie, då skole befalningsmånnen och
fougdterne met någre beskedelige mann på både sider thet
granneligen ransake och efter lågenheten dem tilsamen stemme
och medh fornåfnde gode mann alt sådent rette och åthskilie,
så att ofverheten på begge sider her efter met sådene klagemål
måtte blifve forskonedt och thermed holles efter fridzfordraget.
5. Och på thet ther icke skall fororsakes någen oenighet
eller ovilie emillen begge Kon. Mat.ers uthliggere och orligsskep,
som komme udi sion, therofver potentaterne på både siider
emot hvarandre kunne bevekes, så år och therom så forhand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
