Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Danmark-Norges Traktater 1589—1625 (Traités du Danemark et de la Norvége 1589—1625) - Sider ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
111
1601. 18. Febr.
Nr. 8.
hielpe hvar och en til thet, som han kan vare berettigt till och
med skål hafve at klage och kråne opå. Deremot hafve the
Danske commissarier tilbudet, såsom och lofvet och tilsagt, att
hvar någre aff the Svenske undersåther vore, som hade the
Danske tiltale antingen om skuld eller annet, då ville the, så
snart the der om blefve besochte, så lage, att någre gode mån
utaf adel skole blifve forordnede, som uthi Laaholm skole vare
tilstades och sådanne the Svenskes besvåringer optage, forhore
och till ratte forhielpe.
4. I liike måtte hafve och the Danske commissarier gifvet
tilkenne, att uthi thet fridtzfordrag, som emellen Sverige och
Rysland opråttet blef på thet år 1595, skall af konung Sigis
mundo vare tillagt storfursten af Muskou både Malmis och
andre stader uthi Lapmarken, som hvarken horer til Sverige
eller Muskov, och for then skuld ther emot protesteret, att thet
icke skal uthi framtiden komme Kon. Mat. i Danmark opå Nor
ges riikes vegne til præjudicium. Sammelunde hafve the och
lathet see en tafle, uti hvilcken the formene, at någre stader,
som til Norges riike ligge, åre merckte med gull farge, liikesom
the skulle ligge til Sverige, theremot the och hafve protesteret.
Ther till hafve vii svaret, att althenstund sådant hvarken uthi
fridzfordraget eller rågan[g]sbrefven befmnes vare skeet, uthan
allenest formåles efter then Ryske stilum uthi fridzfordraget,
att såvåll emellen Kola och Sverigis riikis land såsom andre
orter skal vare fridh och inthet infall skee, ey heller af the
Svenske befalningzmån blifve Ryssen naget hinder tilfoget, så
hade och then protestation inthet giords behof, uthan oss borde
fast mere att protestere, efter vii uthi vår af alders tidh inne
hafde possession och egendom åre af the Norske befalningzmån
perturberede vordne. Hvad och then landtafle tilkommer, then
hade vii aldrig tilforrende seet eller naget vist utaf, uthan så
som riiken åre med råå och ror så och gammal hefd opå the
res egendom åtskilde, så moste thet och ther vidh efter thet
Stetinische fordrag blifve.
5. Seden som vii nu således med the Danske commissa
rier om fornefnte punchter hade handlet, tracteret och afskeed
giort, gofve vii och våre besvåringer tilkenne och formelte:
Forst alt them kom vel ihug, hvad som hår vidh grentzen opå
thet mothe, hår senest anno 1591 holts, om Tree Croner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
