Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Danmark-Norges Traktater 1589—1625 (Traités du Danemark et de la Norvége 1589—1625) - Sider ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
207
Nr. 12. 1603. 6. April.
veret skillnaden emellom Svergis och Norgis riicker, så lather mann
thet blifve udi sit varde, och må thet så viidt galde, som thet hafver
skall och beviss met sigh, och bekymrer the Svenske commissarier sig
platt inthet om the platzer oe rom, som the Danske commissarier udi
theris product nåmpner och i thet Stetinske fordrag ere bortgifne, så
som Jempteland, Herdallen och andet. Men deropå tale de Svenske
commissarier alene, att hvad indtrang, som Svergis crone opå dess ur
minnes råttighet er sked, både forend thet Stetinske fordraget blef op
rettet och jemvåll sedan, så vell på then ene orten som på then andre,
så våli ved Vesterhafvet som oppe i heldene och annerstedes, maa al
delis afskafves, och hvad som Svergis crone afhendt er, thet hende
efter thet Stetinske fordraget niutte bor, måtte restitueris, thii så for
må thet Stetinske fordrag, att hver schall niutte och beholle thet, som
han af alder hafver innehaft Och så som the Danske commissarier
begårer en elar designation, paa hvilcke orter Svergis crone hafver
haft indkombst, och hvad for aarlige rettigheet hon der hafver haft, så
er ther på the Svenske commissariers svar, att Svergis crone — under
tagindis then deel udi Uma, Piitha oe Lulå Lapmarcker, som ingen
besvering eller trette på thenne tiid hafver verit om — med Norge
hafver haft halfparten udi all rettighet ifrå Titisfiorden, med alle sine
omliggende innenfiorder inclusive, och till Malanger norre ud, och siden
ifrå Malanger alt indtill Veranger hafver Svergis crone haft tredingen
med Norgis crone, och Rydtsen then anden tredie deel, indtill dess att
aar 95 fridtsfordraget emellom Sverrig och Rydtsland oprettet blef;
men sedan kommer Svergis crone to deelen udi all rettighet till ifrå
forschrefne Malanger indtill Veranger, efter Svergis crone hafver egen
nom fridtsfordraget bekommit Rydtsens deel till den deel, hon tillfo
rende hafver haft, och Norgis crone beholder allene tredingen. Men
innpå heiden hafver Svergis crone allene af alder tåget skat, underta
gendis fem Lappebyer, som hafver skattet Sverrig oe Rydtsland, etter
som mann alt thette med bref og vidnisbyrder så och gamble regen
schafver beviisse kann. Thi forst er for handen it Niels Dicknes bref,
lagmand i Vesterbottn, udgifven 1489, thermed hand stadfester Philip
Carlsen och her Carl Ores och her Ottes stadger, som the giort hafver
om Lappefarer, och gifver thermet tillkiende, att Svergis crone hafver
allene ofver Lappemarcken till at rade, biude och ordne. Så hnnes
och et her Niels Gustafsens, ridderis och lagmand udi Oplandts, bref,
daterit 1424, thermedt han gor en stadghå om Lappefareris råttigheet i
Lappemarcken. Till thet tredie så hafver mann och et konning Erick
af Pommerens bref, daterit aar 1419, som hand hafver schrefvet capit
telit i Upsall till, att prester och kircker må forordnis i Lappemarcken,
theregennom then åndelige jurisdiction till Lapperne beviissis. Des
lickes så år ett Chresten Ragges, stadtholder på Stockholms, bref for
hånden, som han hafver schrefvet till fogderne, ombodtsmendene och
indbyggerne i Norge, att the skulle lathe the Svenske Lappefougitter
och Rirckarler Mit drage ind i Norge att oppeberge Lappeskatten, och
gifver orsacken tillkennå, hvorudtaf hindret er forst opkommet. Item
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
