Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Danmark-Norges Traktater 1589—1625 (Traités du Danemark et de la Norvége 1589—1625) - Sider ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
208 1603. 6. April. Nr. 12.
Ingvaldt Byrgesens bref, konning Hansis ombodtsmand i Vesterbottn,
daterit 1498, hvilcket hand hafver schrefvit till dem, som boendis var
vid Vesterhafvit, att the icke formeener Birckarlerne udi Lulå och Pitha
theris gamble hæfd och råttigheet ther sammestedts. Therforuden så
år och Birckarlernis och Lappernis adskillige vitnesbiurder, som the
hafver gifvet om Svergis riigis råttighet i Lappemarcken. Och når the
Danske commissarier hafver sig ther heden forklarit, at the vele uthi
venligheet och uden någen viidloftig råttergång afstå med then indtrang,
som hertill skeed år, och opråtte Svergis crone then skaden, som hon
ther egennom liid hafver, efter såsom tilborliget år att skee bor, tha
skulle the bekomme en viss lengdt opå then råttigheet, som Svergis
crone opå samme orter årligen hafver haft, eftersom the selfver be
gåre, elliest achte the Svenske commissarier unodigt någen fortegnelse
ther opå ifrå sig lefvere, forendt sacken år till ende kommen.
Till thet andre, hvad orsackene tillkommer, som the Danske com
missarier formåller och gifver tillkånne, hvorfore somblige Lapper haf
ver skattet till två konninger och somblige till tre, så hafver therom
intet disputatz varet, ev heller går thet nocket till sacken, hvad heller
thet så år eller icke, uthen therutinnen står heele handelen, att hvår
oe en beholler sin gamble råttigheet, som hannom efter thet Stetinske
fordraget niutte bor.
Till thet tredie, såsom af the Danske commissarier er ett sporsmål
udi then tredie puncten førestellet blefvet, att efter Kiolen slepper och
blifver borte i Findmarcken, thet mann for then skuld schall beviisse,
hvor Svergis crone formeener, att skellnaden emellom riicken på the
orter vere skall, så år therpå the Svenske commissariers svar, att the
Danske commissarier hafver nogsampt af then fore theris product for
nummit, att utofver grendtzen hafver icke på the orter, som nu dispu
teris om, så synnerligen klaget veret, uthen therutofver hafver mann på
Svergis cronis vågne sig besvåret, att henne skeer på hennes urminnes
rettighet, som hon af alder hafver haft, stor indtrang oe hinder, och
begeres, att therpå måtte rathes boder. Och ther mann om sacken
nocket disputere schulle, så vete the Danske commissarier vell, att
grendtzerne icke altid åre the, som utviiser riickernis rettigheetter,
uthen hæfd. Thi så liudter thet Stetinske fordraget, att ther så våre,
att antingen konningerne eller theris undersåtter udaf addel eller andre
hafve utaf thet ene riicket i dens andres riicke och land nogen rått,
rante, indkombst, servitut, antingen udi fiskeriie, jagt eller andre nytte
lige råttigheet, tha schall hver oe en ved sådan gammel bruck och
råttigheet blifve. Och efter beviisliget år, att Svergis crone hafver haft
sin råttighet af alders tiid opå the orter, som tillforende nampngifne
åre, så bor och hun efter thet Stetinske fordraget obehindret blifve
derved och intet ytterligere disputatz giores om grendtzen behof. Thi
ther som Svergis crone hafver tåget skat, ther hafver hon haft sin råt
tigheet, och thet år grendtze nock, dog thermed Norgis crone udi ingen
måtte fortagen then rettigheet, som bevisses kan, att hon af alder opå
samme orter sampt med Svergis crone såsom uthi en ålmenning eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
