Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Danmark-Norges Traktater 1589—1625 (Traités du Danemark et de la Norvége 1589—1625) - Sider ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
209
Nr. 12. 1603. 6. April.
gemeenskap, som man på tydsk plager sige, hafver haft. Thet år och
the Danske commissarier icke ovitterliget, att then tiidt konning Fride
rick blef egennom konning Johans utskickede sendebud, her Åcke Bendt
zen, om thet indtrang, som uthi Lappemarcken skeede, besogt, tha
hafver Hans Kon. Mat. inge sporsmålet foreslaget, uthen till sielfve
sacken svaret, att hvor noget sådant forbudh skeed år. tha er thet skeed
hannom uvitterligt, och når han hafver therom lathet randsacke. att
thet så kann finnes, skal sådant blifve afskafvedt.
Till thet fierde, såsom nu på thet sporsmål om grendtzen svaret
år, så år och i liicke måthe the Svenske commissariers svar om then
fråge, som uti then fierde artickelen forestillet, hvorledis Svergis crone
hafver bekommet i forstene indkombst af thet folek, som boer ved
siosiden, att samme fråge er alldelis unodig, thi Svergis crone holder
sig allene ved sin gamble hefd och rettighet, ved hvilcken och the
Danske commissarier udi then andre artickellen selfve seige, att hver
bor ubehindret blifve. Och såsom man inthet sporsmål forestiller the
Danske commissarier, når och hvorledis the till theris råttigheet kombne
åre, uthan mann later dem blifve ved thet, som the af alder haft hafve,
så bor oe icke Svergis riicke egennom någre sporsmålet skee uthi sin
urminnes råttigheet noget intrang, och for then skuld så begeres, att
the Svenske commissarier mage blifve med sådane sporsmål heretter
forskaanned, efter thet liidet kan hielpe till sacken. Och på thet att the
mange brister, irringer och clagemål, som sig udi then landtzenden
alltit tilldrager, mage en gang varde afskafved, tha tilbiuthe the Svenske
commissarier sig på theris nådigste furstis och herris och Svergis
riickis vegne, efter som tillforende oe thet samme skeed år, att giore
med Kon. Mat. i Danmarck och Xorgis riicke et vånligt bytte uthi
samme Lappemarck, om thet så år, att the Danske commissarier for
menner, att Kon. Mat. i Danmarck hafver ther lust och villie till. Och
ther så år, Kon. Mat. i Danmarck ville afstå, som nu begeret år, med
then intrång, som Hans Mat.s befallingsmend udi Lappemarcken hafver
tillfoiget Svergis crone, och opråtte then skade, som hon ther egennom
hafver liid, så oe giore med var nådigste torste oe Svergis crone et
lageligt bytte, som nu bemålt år, da år tretten snart adskild, och man
hafver intet behof att bemode någre gode mann did op, som legenhee
terne besee och riickerne adskillie.
Till thet sidste anlangende then indtrang, som skeer ved grendtzen
udi Bleckinge, Halland, Skåne oe andre orter, så må thet blifve, så
mycket then puncten anlangende år, vedt thet. som the Danske com
missarier sielfve hafve foreslaget, nembligen, att någre gode mann opå
hvår siide i hver landtzånde blifve forordnide. som besee grendtzerne
och afskafve, hvad som opå någre dere siden orichtigt år. begyndendis
ved torste råmercke i Smålandt oe sedan fulfollie grendtzen egennom;
och then samme grendtzrandsackning intet vell kan skee forind fram i
July monnidt, om then elliest i thette år foretagis skulle.
Heremodt høigbemelte Kon. Mat.s agent sin tredie och sidste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
