Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Danmark-Norges Traktater 1589—1625 (Traités du Danemark et de la Norvége 1589—1625) - Sider ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
226 1603. 6. April, Nr. 12.
gen retstvang nodges gifve samme hus och lehn bort, epter the thertill
betre skall, foge och ret opaa Sverrigis rickis vegne hade an the Danske
commissarier.
Till thed femte, saa hade iche the Svenske commissarier sodant
till at giore nogen fuldmagt eller instruction.
Till thed siette, saa skref och konning Johan sine sendebud skarpt
till, méden the enda opaa handellen stedde vore, at Hans Kon. Mat,
ingenlunde vil bortgifve sin rettigheed till Sonneborg, hvem kand da
sege, at the skulle hafve veret så afvitige, at the imoed fuldmagt, imoed
instructionen, imoed theris rette herre och ofverhedz forbud uthi
otrengde malle och uthen nogen aarsag skulle hafve tagit sig then dri
stigheed opaa at gifve cronnens land och lehen bort. Tii man pleiger
icke udi thed, som fast ringere ere, stige ifrån sin instruction och be
falling, med mindre mand thertill sonnerlig aarsag hafver och mere
kand tienne sin herre thermed, at han går der ifrån an holler sig der
vid; mycket mindre kand mand tro, at the skulle hafve underståt sig
imoed uttryckelig forbod at gifve noget bort, sin herre och ofverigheed
till skade. Heraf formene the Svenske commissarier, at hver och een,
som uthi saken oveld er, skulle ju kunne gorligen see och aftage, at
med thend afskeed, som anno 80 giort er, da icke er Sverigis cronnis
ret till Soneborg uthi nogen måtte bortgifven, ehuru och samme af
skeed kan uttydes, men elliest lather man henne blifve uthi sit varde
och necker iche, som the Danske commissarier foregifve, at the Svenske
commissarier ju hafve veret fuldmegtige henne till at giore och be
slute, som hun nu giort och forfatted er, saa mycket then sacken til
kommer, som ther uthi ere in specie begripet. Hvorfore och konning
Johan sin heelle regiments tiid igiennom derutofver sig inted besvere
kunne, men hade der udi funnets, at Sverrigis ret till Sonneborg hade
veret bortgifven, da hade Hans Kon. Mat. saadant inted forteget, uthen
thet ogillet, eptersom bevisligt er strax paa handellen skede och Hans
Kon. Mat.s strenge forbud till commissarierne therom utgick. Och
moge the Danske commissarier derom ingen tiufelsmaal hafve, at hvad
som the nerverendis Svenske commissarier med them transigere, af
handle och beslute, at thed ju skal uttryggeligen hollet blifve. Thi the
Danske commissarier hafve icke med rette sig till att besvere, at af
skederne iche ere holdne vorden, uthen the Svenske commissarier moge
therofver klage. Tii endog anno 75, then tiid the nussen i Wiicken vore
indtagne, da blef en afsked giort, at thed Stetinske fordraget skulle fast
och oryggeligen blifve hollet, men icke desto mindre hafver Danske
statholderen Claus von Ungeren strax tiie vecker derepter tåget Sonne
borg in, men at mann iche kand gifve dette epter, som er ricket till al
somstorste skade, baade till land och folck, och finnes hvercken med
bref eller segel vere bekreftiget, uthen er emoed uttryckelige befalling,
ded kunne the Danske commissarier iche fortenckie the Svenske ut
skickede, tii mann steller thed theris eigen samvitter och judicier hem,
om the och ville beståa Sverigis crone nogen deel af Danmarckis riige,
som vore imoed uttrockelige befalling och icke funnes thend ringeste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
