Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Danmark-Norges Traktater 1589—1625 (Traités du Danemark et de la Norvége 1589—1625) - Sider ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
227
Nr. 12. 1603. 6. April.
bockstaf till bref och segel opaa. Och ther en så vore, at the Svenske
commissarier epter the Danskis uttydelse hade gifvit bort then rettig
het till Sonneborg, hvilcket the icke vore fuldmegtige och konning Jo
han aldrig hafver velet samtockie, och handlet tvert imoed theris in
struction och konning Johans salig ihukommelsis egne bref, them till
skrefvit then tiid the vore paa handellen, da stelles the Danske com
missarier till at betenckie, om Sverigis cronne till sådane theris hand
linger vore forbunden, ald thend stund the hade handlet tvert imoed
konning Johans instruction och befalling; och sendis for thend skyld
the Danske commissarier hermed copie af thed, som konning Johan
hafver skrefvit the Svenske commissarier till, Sonneborg belangende,
sambt afskriften af instructionen om samme puncht. Och for sådant
forbod skyld, som konning Johan, salig ihukommelse, i sonnerheed om
forbemelte Sonneborg giort hafver, saa hafve forbemelte Svenske com
missarier, som opaa samme 80 aars mothe forskickede vore, iche dierfs
at fore thed i nogen afsked eller biiafskeed. Saa ald then stund nu
beviist er, at oftebemelte hus Soneborg och thes tillydende lehen och
skot hafver veret Sverigis crones propie eiget then tiid, thed intogs,
och er Sverigis crono uthen nogen laglig aarsag, foge och ret afhendt,
och iche kand beviisses med bref eller segel till thed ringeste, at an
tingen konning Johan eller nogen hans fuldmegtige hafver gifvit thed
bort, uthen fast mange skåål och argumenter ther tvert imoed, som
forschrefvet er, saa beslute the Svenske commissarier therutaf endel
ligen, at Sverigis cronne hafver ret till at talle ther opaa, och at samme
hus bor Sverigis crono igien restitueris, eller och therfore tilborlig for
lickning skee. Och epter nogre af the personer i lifve ere, som paa
fornefnde års mothe hafve veret for commissarier brucket, sa moge
the komme tilstedes och talles vid therom.
Ther opaa hafver høigbemelte Hans Mat.s agent then 4. Martii
indlaug sin tre die svar och product, liudendis ord fra ord, som efter
folger.
Edle och velbiurdige Sverigis riigis raad och commissarier,
gunstige goede herrer.
Ettersom i udi ethers tredie product vidtløftigen deducerer, hvis
som udi i goede herrers forige producter er blefven foregifven, och
endnu ydermere formeener:
1. At efterdi icke befindis udi then 80 aars afskeed eller biiaf
skeed, iche heller i nogen anden forhandling heller af vexelskrifter
begge potentaterne imellom gangen, att Sverigis cronne hafver bortgifvet
Sonneborg.
2. Derom icke heller findis konning Johans ratification.
3. Konning Johan iche heller hafver haft nogen aarsag imoed sin
eed at formindske riigens land och lehen och thedt gifve Kon. Mat. i
Danmarck.
4. De Svenske commissarier iche heller hafver haft nogen rets
tvang, vid hvilcken the hafve veret nød til samme hus och lehen at
bortgifve.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
