Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kolarhistorier - På väg till storskogen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10
— Han kommer oppifrån — från den plats dit vi
går, och han går till fattighuset. Undrar vart vi går
när vi bli så gamla som han?
Det var jag som fällde detta yttrande. Nisse såg
tankspridd ut, men svarade ingenting. Vi voro nu
vid skiljevägen, och måste taga av till vänster för att
komma upp till de stora skogarna där arbetet väntade
oss. Vid vägskälet slog Nisse halt.
— Jag går inte med, sade han bestämt. Jag
klappar landsvägen.
— Men du får ju arbete om du följer med oss,
och kan sluta med det där kringflackandet, vet jag.
— Det ger jag fan. Nu har ni sett hur slutet blir
— och vad betyder det då om jag stjäl, rånar, eller
tigger under tiden. Nej, så dum är man inte. Får
jag en pris, Mats?
Mats langade fram dosan och Nisse närapå tömde
den. — Nu ska ni ha tack, grabbar, och herren vare
med er! Jag tänkte ett tag att bli hederlig människa,
men jag ser att det inte lönar sig.
Och vi sågo inom kort även hans figur försvinna i
dimman. Men ungt och spänstigt och trotsigt gick
han, med en svängande rörelse på höfterna och med
den flottiga slokhatten på sned. Han gick till de
stora byarna och samhällena, för att äta och dricka
andras mat och dryck och göra sig glada dagar
medan livet varade.
Mats och jag togo in på den sorgligt ryktbara
Lindegårdsvägen, som har sin egen historia. Det är
gamla malmvägen mellan Lindegården och
Varghyttan. På den vägen ha många fattiga torpare kört
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
