Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ur Kolvaktarens visor - Björn-Larssons bragd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BJÖRN-LARSSONS BRAGD
1.
I ett dåligt möblerat rum, som låg till vänster om
den inbyggda förstugan i en grå och väderbiten
bondgård, som ligger långt från slätter och kyrkor
och gravplatser, satt jordbrukaren och hästskojaren
Matsson i Åsberg, vanligen kallad Tegel-Mats, en
höstafton och svor för sig själv över allting, men
mest över det faktum, att hans tjänsteflicka och
enda hjälp med bestyren inomhus gått och blivit
olycklig med en värmländsk timmerhuggare, som
sedan smitit sin väg. Nu återstod intet annat än att
se sig om efter annan hjälp.
Det var dock för besynnerligt med de kvinnfolken!
Nu hade han själv bjudit Magda att få stanna för
alltid på gården och detta anbud hade hon
tillbakavisat med sin vanliga klädsamma knyck på nacken
och sitt eviga vemodsleende, som han aldrig kunde
förstå. Nog var han förstås bra mycket äldre än hon,
men femti år är väl inte någon orimligt hög ålder,
och när en hederlig man, ärlig karl, erbjuder sig att
taga till äkta en flicka, som redan är olycklig med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
