Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
75
ludne fram — — lurande för att kasta sig över
bädden. Då bröts nattens tystnad som förr — men
det vart morgon, och vid dagsljus kunde han till och
med skämta över sina "syner" — fast det tålde inte
mor och far att han gjorde.
En dag kom en nygift ung man och hälsade på,
och innan han gick frågade han skämtsamt om inte
Johan Adolf tänkte gifta sig snart — de båda voro
lika gamla. Den nygifte fick då sätta sig ner en lång
stund och lyssna till hur Johan Adolf utlade sina
tankar om äktenskapet. Där satt han med ett grymt
grin kring munnen och såg med fjärrskådande ögon
på den nygifte och talade:
— Det är inte bra att vara gift — nej då, för
det står här i boken om en som var gift, du, han
hette Akab. Och du ska si han hade något till käring,
han, om inte han haft henne hade han varit en
bra kar på sätt och vis. Och på den tiden vart dom
så gamla så om dom inte blitt ihjälslagna så levde
dom nog än, och det är väl tur att dom inte gör,
det skulle inte vara roligt att ha den där Isebel
gående här på går’n — den åt en hund opp — många
hundar — dom slickade hennes blod — och det fick
dom göra, för Gud ville det, men nu får inte det
finnas såna hundar, för det står i lagen att okynnes
hund som biter folk och fä —
— Inte handlar det där om äktenskapet ?
— Ja ha, visst ja — äktenskapet — jag har en
kusin som är gift och han ville helst slippa. Jag har
fått ett brev från han — jodu han har skrivit till
mej en gång — jag ska läsa opp brevet — han har
inte sitt mej sen jag var liten — så han vet inte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
