Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
77
arbete. Jag ser sällan solljuset, och kanske det är bäst.
Längst uppe i ett tornrum på taket till fabriken
sitter en gammal vithårig gubbe och rör ihop färg.
Det går ett rör från honom till varje av de sex
pappersmaskinerna och han låter olika färg rinna
genom de olika rören. På ett slags schema har han
angivet hur många minuter röd eller blå färg skall
avsändas. Jag vet bara att han finns, och funnes
han inte skulle allt papperet bli grått. Han
åstadkommer litet omväxling här i livet och jag är mycket
tacksam därför. Men därför att han har sin plats
ovanför oss andra, har jag börjat tycka att han är
ett slags Gud Fader, han kommer ju aldrig ner,
sällan visar han sig och förklarar varför somt skall
vara brunt, somt vitt och somt blått. Det säjs, att
han också har långt, vitt skägg, precis som Gud
hade på de där bibliska planscherna som
byskollära-ren brukade ställa för fönstren, så att vi under
läsningen inte skulle frestas att titta ut, när någon
gick förbi skolhuset.
Min hustru är snäll — men hon är inte vacker
mer, och jag tog ju henne endast för barnets skull.
Hon lagar i alla fall min mat och bäddar vår säng.
Min lilla flicka är två år nu.
Eftersom jag inte har någon plats för mina böcker,
har jag sålt dem och gömt pengarna och djävulen
viskar i mitt öra att jag ska supa opp clem, och
kanske jag gör det en vacker dag.
När jag kommer hem från fabriken står Marta
vid spisen och vaktar kaffepannan, och hon ser så
nöjd och rund ut mot den smutsgula väggen, och i
ångan från kokande potatis har tapeten lossnat och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
