Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
313
jag inte kan tåla mörkret och natten och dessa väggar
som gapa mot mig, denna lampa som mor tänt bara
för min räkning–-
Han satte sig på en stol viel bordet, han ville dröja
här nere en stund innan han gick upp att möta den
allra största ensamheten: sömnlösheten däruppe på
vindsrummet. Skulle han verkligen få vara i fred för
Nilenius nu, var det ej möjligt att en död, som kände
sig så bunden vid jorden som han, som ännu i
dödsstunden kunde känna hat mot dem som ej voro så
nedsjunkna i smutsen som han, var det ej möjligt att en
sådan ande–prat, vad vet jag om andar! nästan
skrek han till. Är jag då också vidskeplig? Jag skall
gå upp och läsa Ziris brev — är clet då ännu ej slut
mellan oss ? Hur skall allt detta sluta ?
Vad menade Nilenius med det där sista han sagt,
var han verkligen elak ännu i döden? Han ryste och
stirrade förfärad mot dörren, där en bred skugga
nästan tagit formen av en gestalt. Han var ännu rädd för
Nilenius, ännu räddare nu än förr. Men hit in vågade
han icke komma, i detta hus bodde en man som bad
–är jag då verkligen så vidskeplig? upprepade
han för sig själv, i det han tänkte på Nilenius’ ord:
det är så svårt att komma ifrån elet elär gamla! Är
Nilenius i helvetet nu, eller sover han för evigt — var
han bara en omåttligt stor och ond kropp som en tid
pustade ut hat härnere, pustade ut ångest, och som nu
börjat multna? Han såg ännu den dödes grinande
ansikte med dubbelhakorna.
Han tog upp lampan och lyste på sitt eget ansikte
i en liten spegel som hängde bredvid fönstret. Hade
han redan åldrats? Var det elär David Ramms ögon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
