- Project Runeberg -  Dan Anderssons samlade skrifter : minnesupplaga / III. Romaner /
328

Author: Dan Andersson With: Torsten Fogelqvist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

328

jag vara i fred när jag är död, får jag vandra kring
här i skogen som ett litet moln bland blommorna, har
jag levat så att jag är värd en så dräglig tillvaro
som en ensam och oroligt kringvandrande andes, och
får jag välja vistelseort, och slipper jag frysa om
vintern? Kan jag få nåden att gå omkring häruppe
under långa julmånader, när snön gnistrar som
miljoner diamanter och dessa nu grönskande berg stå
som rasade borgmurar kring en osedd sagostad, och
får jag också nåden att finna staden bakom murarna,
det sköna bakom tingen? Får jag det, så vill jag den
gamla himmelen ingenting, ty Gud skall vara vittne
hur jag älskar denna jord! Jag är trött på
människorna, och jag älskar jorden! Men i mitt hittillsvarande
liv har jag mest älskat somrarna, därför att jag
alltid varit så dåligt klädd på vintern och frusit så.
Slipper jag frysa bara, så skall jag be min faders gud
att han låter mig stanna här uppe i ödemarken, vinter
och sommar, höst och vår. Jag skall gå omkring
överallt, på de gamla älskade ställena, och vara smekt av
blomdoften om sommaren och den isiga vinden på
vintern. Men helst vill jag vara ungefär som en
människa, fast utan denna frysande, smärtfyllda,
ständigt matkrävande kropp, och jag skall vara en
vildmarkens skyddsande, utan sorg, utan bekymmer, låt
oss säga i tusen år, så att jag får vila mig, finna ro.
Ser du, det är min salighet.

Det var himmelen. Men tror du jag kan få komma
dit, har jag gjort mig förtjänt av sådan nåd, jag som
tagit min broders hustru, som hädat, stulit, ljugit och
vittnat falskt om min nästa? Jag som är så
högfärdig att jag väljer umgänge, jag som haft så många

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:19:23 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dansamsk/3/0332.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free