Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
so
om jag skulle sakta av i min produktion. Äran av
att vara den mest svartmålande, den mest mörkt och
hett målande konstnären, den ville jag lämna åt
sidan, jag ville icke hetsas i döden ung av ärelystnad,
lidelser och passion.
Du må nu tro det eller ej, men om några dagar
hade jag lyckats suggerera mig till ett slags frid.
Det gick så till att jag tvingade mig själv att icke
mera tänka som förr. När grubblet anföll mig höljde
jag mig i ett slags harnesk av till en början spelad
hårdhet. Men om en tid behövde jag icke spela, jag
kände mig — du skall tro att jag ljuger? men det
är Guds sanning — jag kände mig på en gång
uppriven och fast. Någonting inuti mig höll på att ordna
sig. För varje gång jag kände mig rörd och häftigt
inspirerad hade jag brukat ta emot detta med
tacksamhet, och jag hade också diktat, till min luta i
ensamheten, då och då gående med långa steg över
mitt ateljégolv, liksom omsvept av ett hav av rytmer.
När jag nu kände dessa ögonblick komma,
skyndade jag mig undan. — Det är detta som vill
förbränna mig — det är detta som skall komma mig
att brinna upp ung — och jag måste fly detta! Jag
tog icke mer emot inspirationen, jag sålde min själs
liv för att kroppen skulle få leva länge. Och köpet
har icke gått tillbaka förrän nu.
Under några månader var det ingenting som jag
fruktade så som inspirationen, min gamla glödande
berusning. Jag sprang numera alltid ifrån den. Varje
gång jag kände mig gripen av ett starkt motiv, av
rytm och rörelse, blev jag rädd. Ofta hade jag
sysslat med att studera den kolossalverkan av slagskug-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
