Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
276
Nu, ifall nån är A^ärd ett kok stryk, tänkte jag, så
är det den där Petterson. Men jag tänkte att han får
nog sitt, om han stannar länge hos Helena. Å så en
vacker dag kom Petterson hit opp å var sjuk. Han
påstod att dom försökt förgifta honom.
Det hade gått utmärkt så länge han hade brännvin
att ge gubben och så länge han inte rörde flickan. Men
när han gjort det, efter vad han sa, så var de rätt
ingående, hade det blivit hett om öronen. Men han
lugnade dom med att prata om hur många hästar han
hade, å till sist var det alldeles moltyst, ingen sa ett
ord åt honom på två dagar, inte flickan heller, annat
än att hon försäkrade att hon älskade honom. En
morron vaknade han och kände häftiga plågor i magen, å
då stack han med samma. Nu törs han aldrig visa säj
på trakten mer.
Det var nästan mörkt när Fred slutat denna
historia.
Jag gick ut och lyssnade på stormen och undrade
vad Helena tänkte på och hur hon kände det, när hon
blev nykter.
Jag antar att hon inte var stort nöjdare än
Petterson.
Vi somnade snart, sedan vi bestämt oss för att gå
på så kallad lykt-jakt samma natt. Hedström skulle
emellertid stanna hemma och steka fläsk, koka kaffe
och invänta vår återkomst i dagningen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
