- Project Runeberg -  Dan Anderssons samlade skrifter : minnesupplaga / IV. Posthuma noveller /
325

Author: Dan Andersson With: Torsten Fogelqvist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

325

got som han högeligen tillrådde. Jag frågade
honom varför han rest denna långa väg hit upp till
Kelsey, och då sade han, att han skulle invänta
lantmätaren här, något som jag fann högst
besynnerligt. Jag visste att han spekulerat på att bli
home-steather i Assiniboia, att han passade tillfället till
tre månaders extra stor inkomst — han skulle få
fem dollars per dag — det begrep jag också, men
inte varför han skulle möta kart ritar en här. Alldeles
ofrivilligt satte jag det i förbindelse med Charley
Days hot att mörda honom, trodde att han ljugit
om Assiniboia, och att han rymt hit, måhända efter
att ha sett döden i vitögat.

Han gick emellertid på och pratade orn landet
han sett, om nät som glittrat av fisk i
Assiniboia-floden, om Forth Pelly och de stora träsklanden
mellan prärierna där solrosorna bölja. Å,
Assiniboia-floden gick som en jätteorm genom dalarna, sade
han. Det fanns änder i massor där, dorn hade flugit
opp ur träsken i tusental och stänkt ett regn av dy
över honom där han gått fram. Han talade om
"prä-riedjungeln", som om det varit fråga om paradiset,
han hade ätit busktranbär och han sade att han sett
slätter på många kvadratmil alldeles översållade av
mikaelitusenskönor. Och morning glories, sedan! Jag
hade aldrig vetat av förut, att Fred tyckt så mycket
om blommor. När han inte hade mer att säja om
Assiniboia, började han på om Sverige. Han hade
ett stort krus brännvin med sig och drack ganska
mycket, varmt te och brännvin rusar oerhört i ett
varmt tält. Han bad mig hälsa till alla han kände,
ifall "vargarna skulle äta honom i Kanada".

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:19:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dansamsk/4/0329.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free