Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
326
Men när han blev drucknare talade han om
följande historia.
Han hade kommit, inte direkt från Assiniboia.
utan från Peeman Lake. Han hade en faster där,
som handlade med stickylle, påstod han, och där
hade han stannat i två dagar. Men det vart
långsamt där; andra dagen hade han lånat en bössa och
get sig i väg uppåt Peemanskogarna. Han hade aldrig
varit åt det hållet förut och råkade gå vilse.
— Nu så hade jag kompass, förstår du, men kan
du tänka däj, han visade fel på eftermiddan, och hur
jag skakade och vände på’n så visade han söder för
norr och norr för söder, hela tiden, och så vart jag
arg och slängde den i en bäck, så att den fick blöta
säj. Nu var det naturligtvis så, att det var jag som
var fel och kompassen som var rätt, men det gör
detsamma, i alla fall fick Kankas upp ett spår och
jag hörde honom driva, och jag visste inte var det
var, för han drev rakt ut mot slätten, du vet, och sen
vart skallet allt svagare. Det här var i skymningen.
Jag gick förstås åt samma håll som drevet, och
tappade i alla fall bort riktningen, när Kankas slutade
skälla. Jag blåste i en tom gevärshylsa och väntade,
nog var det fulla tio minuter, men ingen Kankas
kom, och jag blåste igen. Det tjänade ingenting till
att gå vidare, så jag satt på backen och rökte, jag
tänkte just ge tusan i hunden och försöka gå hem
ensam. Nu var det nästan mörkt, och i alla fall gav
jag mäj i väg i den riktningen jag trodde drevet gått,
och när jag aldrig såg någon ändring i terrängen,
beslöt jag att övernatta, för jag hade tändstickor och
mat–-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
