Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Romanfragment - Vägen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
99
arbetare ha måst sluta, min familj grälar på mej,
men jag har stämt de tre kommittéledamöterna.
Förvaltningen är emellertid överens med Avdelning nio
och har lovat betala en av de skickligaste advokater,
som kan uppletas, bara man kan smula sönder mej.
Så nu lever jag bara för att slåss med fackföreningen
och förvaltningen — en konstig gemensam front,
de där bägge, tycker du inte? Jag skulle vara
nedslagen om det inte vore för det, att jag vet att jag
velat väl, att jag gjort så gott jag förstått, att jag
har velat hjälpa dem, som nu krossa mej. Jag är inte
överraskad må du tro av att också mim
organisationskamrater, syndikalisterna, dragit sej från mej
och vilja se mitt fall, ser du jag har aldrig trott på
kamrater, så enfaldig har jag aldrig varit, jag har
stridit för saken — och den striden för jag än,
så Gud hjälpe mej! Men växlarna kan jag inte
betala — och min hustru är inte nöjd. Tycker du inte
jag är placerad?
— Åh jo, men dock ser du så hårt trotsig ut —
du kan ju till och med processa — det kan inte jag.
Kunde jag lägga mina ärenden tillrätta med en
process, så. . .
— Kopparköping! ljöd konduktörens röst.
Passagerarna kommo i rörelse och samtalen avbrötos.
Men de bägge vännerna fortsatte sitt samtal vid en
sej del öl i järnvägens restaurang.
— Har du några svårigheter? undrade Vessberg
nästan litet blygt.
David spratt till. Nej, han hade genomlevat det
där stadiet att bikta sina bekymmer för alla möjliga
och omöjliga människor. Hädanefter skulle han bära
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
