- Project Runeberg -  Dan Anderssons samlade skrifter : minnesupplaga / V. Efterskörd av vers och prosa /
142

Author: Dan Andersson With: Torsten Fogelqvist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fragment ur Den Underbara Byttans berättelse - Det stora självhjälpsmötet och den gamla liggsoffans levnadssaga

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Den ena av skurtrasorna hade somnat på strecket
och intog därför den vårdslösa ställning, som med
rätta tillkommer endast snillet. Det var inte vackert
av henne. När man sitter och torkar har man vissa
förpliktelser, ska jag säja. Man får inte glömma
torkningens ansvar.

— Vakna, o du poserande gamla slafsa, ropade
Byttan. Våren tysta, alla pottor, alla burkar, alla
tras-föraktande brackor till stolar av sämre stånd! Jag
känner min måge riktigt häva sig i kväll. Det är den
inneboende lidelsen, krafterna som arbeta på att få
mig gisten och jävlig på alla sätt. Nationalskalden
Ping-Ping gistnade, han också. Det enda som höll
ihop var hans långa näsa, och eftersom han inte kunde
skriva dikter med den, hittade Fosterlandets vänner
på att bygga en vägg med en springa i, ooh han
visade sin näsa för fem öre titten mellan fyra och fem
vart tjugonde år varenda helgfri dag. Det var eget
med den där näsan, den var lika bra som en bok. Det
var bara titeln som fattades, men när han dött gav
dorn ut hans samlade skrifter och då beslöt
regeringen, att den avdelningen som bara bestod av en näsa
skulle kallas antingen Högt I Taket, Uppifrån eller
Guds Finger På Vägen, och att den skulle
tillhandahållas i kalvskinn.

Men dom som såg den där näsan, sade att det var
alldeles för billigt. Dorn sade också att när man såg
detta hans sista verk, var det som att höra rösten
av profeten, som från höjderna och så vidare. Det ska
ni inte fästa er vid. Nu, den gamla lusen Rödskålla
hacle bott i nationalskalden Ping-Pings
sängkammarhörn i många år, och en dag tog hon sig för att gå

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:19:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dansamsk/5/0146.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free