- Project Runeberg -  Dan Anderssons samlade skrifter : minnesupplaga / V. Efterskörd av vers och prosa /
187

Author: Dan Andersson With: Torsten Fogelqvist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Noveller - Frieriet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

187

tisk katekes och tre årgångar av "Triumf" och många
andra verk.

Oavsiktligt kom han att rota i en gammal låda och
fick tag i en lunta utan titel och pärmar som han ej
varsnat förr. Kunde det vara något för juden? Nej,
ingen titel, inget årtal, texten började abrupt mitt i
en mening. Han tog den och slog sig ned i
stabbsto-len. Egentligen fanns det ingenting mer att läsa, han
visste ju nästan allting. Jaså, det var filosofi! Alltid
kunde han få reda på litet om prästpacket och Gud.
Det kändes i alla fall skönt med en viss bildning.
Han reste sig upp och steg närmare fönstret för att
se bättre och läste högt:

"Du befinner dig på copulans vilande balans, på
pre — desti — destineringens — ab — abstrakta
möjlighet, vars ptro — pr to — pro — fan besitta
— pro-to-typ visar sig i den indent-is-ka satsen som
icke finner annat pre-di-kat än själva sub-jek-tet."
Kors för fan, är det där jag befinner mäj ? Men
vidare i texten: "Vara är vara." Det måtte vara
tryckfel! Vara är vara! Amanda är Amanda. Kaffekask
är kaffekask! Lort är lort — fan besitta!

Han lät boken falla sig ur händerna på golvet. En
stund stod han och såg på den som om den varit
ko-spillning. Sedan gav han den en spark så att den
frasade utåt golvet. Han följde efter och gav den ännu
en. Sedan gick han ner i kökskammaren och lade sig
på skinnsoffan. Om en stund ljödo fruktansvärda
snarkningar genom huset, lugna, rytmiska och fulla
av all lungornas kraft. För varje gång han drog åt sig
andan liknade de en trumpetstöt, och när han sköt ut
luften hördes det som en ny, stark smedbälg.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:19:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dansamsk/5/0191.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free