- Project Runeberg -  Dan Anderssons samlade skrifter : minnesupplaga / V. Efterskörd av vers och prosa /
201

Author: Dan Andersson With: Torsten Fogelqvist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Noveller - Slipstensdragaren

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

201

runt, flåsande, dödspinad och kräftröd i ansiktet,
släppte han taget, ramlade kull inunder stenen och
blev liggande med gapande mun, stilla som en stock.

Kareli satte förvånad in sin stöveltå under ryggen
på Tage och försökte maka honom en bit. —
Pojken har fått solstygn! mumlade han. Därpå drog han
fram Tage, som inte ville vakna, och hällde det
smutsiga vattnet i sliphon över ihonom, men när gossen
fortfarande inte rörde sig lade han bort lien han
slipat och gav sig bort till gården för att omtala den
ovanliga händölsen.

Det dröjde en stund innan han fick fatt på
föreståndaren. Under tiden vaknade Tage, reste sig upp
och fick se den stora slipstenen, liarna som fyllde
väggen och den tomma sliphon. Han fylldes då av
en sådan fasa och rädsla att på nytt komma i
beröring med denna plågans tillställning att han gav till
ett gällt skrik och började springa utåt skogskanten.
Han trodde att någon förföljde och hoppade över
gärdesgården, löpte över en brant ås och kom ner
i ett kärr, som han vadade över, barfotad som han
var. När föreståndaren kom till ladan och Tage
Timm var borta svor han på att alltihop var ett
skälmstycke av pojken för att han skulle komma ifrån
arbetet. — Han kommer nog fram igen när buken
blir tom, den satan, sade Karell.

Emellertid fortsatte Tage att löpa, fruktansvärt
rädd att råka på någon människa. Han kom in i en
tät granskog där man inte kunde se framför sig mer
än ett par meter, och här kunde han sakta gången,
här kunde de inte hitta honom så lätt, och sakta
betänksamt, utan att han dock kunde tanka ut den min-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:19:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dansamsk/5/0205.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free