Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Den politiska ställningen i slutet af 60-talet. 1866 års grundlag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1. Den politiska ställningen i slutet af 60-talet.
1866 års grundlag.
Då Danmark år 1864 hade förlorat Sönderjylland,
följdes denna stora nationalförlust af tunga inre politiska
olyckor. Den befolkning, som nyss hade lidit nederlagets
och skilsmässans sorg, kastades in i en ohygglig tvåårig
författningsstrid, som år 1866 slutades så illa som möjligt,
nämligen med en tvetydig kompromiss. Trettiofem års
hård kamp om hur denna kompromiss skulle tolkas blef
följden.
Den danska grundlagen i den form den fick 1866, är
liksom gjord att tvista om. Den ställer mot hvarandra
två kamrar, som genom det sätt, hvarpå de väljas, kunna
sägas vara på förhand bestämda att alltid vara oense.
Folketinget väljes genom allmän valrätt. Valrättsåldern är
hög, 30 år, och äfven några andra inskränkningar finnas
vid dessa val; men ingen samhällsklass är utesluten eller
förfördelad; det är folkets stora massa, som behärskar valen.
Landstinget däremot väljes på det sättet, att ett litet fåtal
högt beskattade så godt som alltid bestämmer dess flertal;
dessa högt beskattade utgöra i städerna omkring, på
landet af dem, som äga valrätt till folketinget.
Godsägarna på landet, de rika borgarna och ämbetsmännen i
städerna behärska landstinget; bönderna, småborgarna och
arbetarna folketinget.
I följd häraf är oenighet mellan de två tingen så godt
som oundviklig. Det ena tinget drar framåt, det andra
drar tillbaka, och det är all utsikt till att man blir stående
på stället. Hvilketdera af de båda tingen, som skall råda
i sådana frågor, där ett afgörande måste komma till stånd,
därom säger grundlagen intet. Ej häller finnes det någon
gemensam omröstning såsom i Sverge med första och andra
kammaren i anslagsfrågor. Grundlagen bestämmer med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
