Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Den politiska ställningen i slutet af 60-talet. 1866 års grundlag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6
STRIDEN OM DEN DANSKA STATSFÖRFATTNINGEN.
partiet med de nya ledare, som voro mera vänskapligt
sinnade mot bondevännerna. De sistnämda delade sig i
icke mindre än tre riktningar: den s. k. nationala vänstern,
med grundtvigska ledare, som kände sig nära släkt med
mellanpartiet; vidare J. A. Hansens grupp, som försökte
bilda en allians mellan bondevännerna och godsägarna;
och slutligen Geert Winthers lilla grupp, som hvarken
ville ha att göra med de nationalliberala, mellanpartiet
eller godsägarna.
Under all denna partiförvirring kunde det ej blifva
tal om någon egentlig strid om författningen. Man fogade
sig efter hvarandra, folketing och landsting kommo för
hvarje år med mer eller mindre besvär öfverens rörande
finanslagen*), och en del lagar genomfördes, hvaribland
några som voro af ej ringa betydelse.
Den danska befolkningens inträsse riktades under
dessa år jämförelsevis obetydligt på riksdagspolitiken.
Sinnena upptogos fortfarande vida mer af den slesvigska
frågan. Man gjorde sig stora förhoppningar om att på ett
eller annat sätt återfå det danska Sönderjylland. Preussen
hade lofvat det i Pragfreden 1866, och under några år
pågingo sedan långdragna förhandlingar rörande
uppfyllandet af det preussiska löftet. Danmark gjorde det ena
försöket efter det andra för att tillfredsställa Preussen, och
den ena stormakten efter den andra sattes i rörelse för
att tala Danmarks sak i Berlin allt utan resultat.
Preussen vred och vände på löftet med största skicklighet,
talade fram och åter, men gjorde intet. Och medan
regeringen underhandlade med preussarna, uppfylldes
befolkningens sinnen af förhoppningar om ett nytt stort
europeiskt krig, i hvilket Danmark skulle segra tillsammans.
med Tysklands fiender och sedan få Nordslesvig som
segerlön. Det var i första rummet Napoleon III i
Frankrike, från hvilken man med full förtröstan hoppades att
hjälpen skulle komma.
Under dessa krigsförväntningar var man i högsta grad
upptagen af att stärka Danmarks krigsmakt. Det vimlade.
af frivilliga skytteföreningar, och intet politiskt spörsmål
väckte så stort inträsse som diskussionen om den nya
härordningen. De funnos som sade, att alla Danmarks
*) Statsregleringspropositionen. budgeten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
