Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Genombrottet 1870-71
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GENOMBROTTET 1870-71.
13
till folketinget, uppställde socialdemokraterna en hel rad
kandidater i Köpenhamn och en och annan i landsorten.
Resultatet blef obetydligt. I Köpenhamn nådde den
fängslade Louis Pio det största röstetal, som någon af
socialismens målsmän samlade: han fick 199 röster, och
hans motkandidat 1142. I landsorten fingo socialisterna
också här och där några röster. Sålunda fanns på norra
delen af Sjælland en brefbärare, på hvilken den
socialistiska tidningen gjort så starkt intryck, att han lät
uppställa sig som socialistisk kandidat; han fick ett par hundra
röster, men föll likväl igenom. Sedermera gick det ganska
hett till mellan de uppretade torparna och de segrande
bönderna. Men många röster fingo dock
socialdemokraterna ingenstädes, och de följande årens agitation förde
dem ej mycket framåt. De måste arbeta under de
vanskligaste förhållanden; deras förening var upplöst, deras
ledare fängslade. Endast fackföreningarna höll sig uppe
och genom dem utbredde sig långsamt socialismen bland
de danska arbetarna.
Sida vid sida om det politiska och sociala genombrottet
försiggick ett andligt. Det var på hösten 1871 som Georg
Brandes i en af universitetets salar började sina
föreläsningar om Hufvudströmningar i det nittonde århundradets
litteratur». En världsåskådning, som värkade alldeles ny,
infördes därigenom i Danmark. I Danmarks mäst bildade
kretsar hade hittills kristendomens härskat, om också i
mer eller mindre urblekt skick och filosofiskt snitt. Och
i nära förbindelse därmed stod en nästan religiöst färgad
fosterlandskärlek, i högsta grad ömtålig nu efter
nederlaget. Allt hvad danskt var syntes förträffligt; den danska
historien var en stor skildring af det danska folkets
dygder, dess tapperhet och dess goda sinnelag. För det dåliga
man fann, fingo tyskarna helt och hållet skulden, dessa.
tyskar som redan sedan århundraden tillbaka börjat
öfversvämma Danmark. De nederlag och de förluster, hvarom
nästan hvarje sida af Danmarks historia trots allt berät
tade, öfver dem tröstade man sig med värsen:
»O, Danmark, på ränker du dig aldrig förstod,
det har du städs’ fått gälda med ditt dyraste blod.»
Man kände tungt och bittert det sista stora neder-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
