Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Genombrottet 1870-71 - 3. Författningsstridens början
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16
STRIDEN OM DEN DANSKA STATSFÖRFATTNINGEN.
med det religiösa åskådningssättet, darwinismen inträngde
i naturvetenskapen, och historieforskningen släppte den
ena efter den andra af de sagor, hvarpå den gamla,
idealiserande uppfattningen om dansk historia var byggd och
införde i stället en nykter syn på Danmarks förtid.
De nya politiska, sociala och andliga rörelserna bröto
således igenom ungefär samtidigt, men de buros fram af
olika lager af befolkningen, som ej stodo i synnerlig
beröring med hvarandra. Parlamentarismen var böndernas kraf,
socialismen arbetarnas, och de nya åskådningarna på de
religiösa, moraliska, ästetiska och vetenskapliga områdena
funno endast anslutning i en del af den längst framskridna
akademiska världen. Ett visst samförstånd mellan de tre
grupperna uppstod dock därigenom, att de hade
gemensamma motståndare i det härskande konservativa och
nationalliberala partiet. Louis Pio hälsade Georg Brandes som
den stora andliga frigöraren, och i den nya litteraturens
första diktvärk, Holger Drachmans »Unge Digte»
hyllades i hänförda strofer Englands socialister och
pariserkommunens män. Mellan den nya litteraturens ledande
män och den politiska vänsterns anförare uppstod en viss
personlig förbindelse, till en början dock föga stark. För
de unga studenter, som bröto med det gamla, tedde sig
de politiska, sociala och andliga krafven som led i samma
stora frigörelsearbete.
Ett gemensamt politiskt uppträdande af de tre
grupperna kunde det dock tillsvidare ej blifva tal om; under
hela 70-talet fördes författningsstriden af den politiska
vänstern ensam.
3. Författningsstridens början.
År 1872 fick »den förenade vänstern» säker
majoritet i folketinget; tiden var inne att uppställa krafvet på
parlamentarism. Redan på våren 1873 skedde detta.
Med 55 röster mot 34 beslöt folketinget att uppfordra
ministären att afgå; adressen förklarade det vara
nödvändigt, att regeringen är i samförstånd med det ting, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
