Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Författningsstridens början
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20
STRIDEN OM DEN DANSKA STATSFÖRFATTNINGEN.
des denna, så bär ministären Estrup hela ansvaret såväl
härför som för alla de sorgliga följder, som möjligen kunna
uppstå därigenom.» Trots den hotande klangen i dessa
ord tillfogades dock: »Vi afråda från hvarje steg, som
kan få en våldsam karaktär. Rätten är utan tvifvel på
vår sida, och segern skall komma att följa med rätten.»
På talrika möten under sommarens lopp protesterade
vänsterns talare i skarpa ordalag mot regeringens öfvergrepp
och stämplade det som statskupps- och grundlagsbrott.
Bland landt befolkningen var harmen mycket stark.
Då riksdagen sedan sammanträdde hösten 1877,
lyckades man emellertid få en öfverenskommelse till stånd.
En del vänstermän en mera moderat flygel under
ledning af Fred. Bojsen kom öfverens med högern, att
den provisoriska finanslagen väl skulle afslås, men att
man strax därefter skulle antaga en finanslag med samma
innehåll och med retroaktiv värkan.*) Den radikala
vänstern, under ledning af Berg och Hörup, ansåg detta som
ett stort affall, men de voro ej nog talrika för att hindra
fördragets genomförande.
Under de följande åren var det jämförelsevis lugnt,
emedan än den ena, än den andra af vänstergrupperna
samarbetade med regeringen. Men snart samlades dock
hela vänstern mot högern och ministären; nästan alla
regeringens förslag förkastades, blott en och annan lag
af någon betydelse gick igenom. Det är » Vissnepolitikens »
tid, under hvilken folketinget regelbundet skickade
regeringens lagförslag till ett och samma utskott, »
begrafningsutskottet», som det kallades. Detta utskott höll inga
sammanträden och upptog intet af förslagen till behandling;
finanslagen lyckades man årligen genomdrifva, men blott
därigenom att landstinget gick in på att folketinget strök
en hel del af de anslag, som regeringen satte mäst värde
på. De kortklippta pudlarna» var det vanliga namnet på
dessa åra finanslagar. Upprepade gånger försökte
regeringen med att upplösa folketinget men alltjämt utan
resultat; hvarje nytt val medförde nya nederlag för densamma.
Ända till början af 80-talet fördes denna
författningsstrid från vänsterns sida så godt som uteslutande af bön-
’) Tillbakavärkande kraft. En lag säges ha retroaktiv värkan,
då den äfven omfattar de rättsliga värkningarna af handlingar, som
inträffat före den tidpunkt, då lagen blef gällande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
