Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
så vida man har någon mening med hvad man säger,
då man talar om djur och människa, så måste en bestämd
gräns finnas dem emellan, om ock denna i särskilda
fall kan vara svår att finna. Men då måste
ock ett ögonblick vid verldsutvecklingen finnas, före
hvilket det menskliga lifvet ej fans i vår verld, efter
hvilket det därstädes förefans[1]). Men hvad fordrades
då väl för dess framträdande? Naturvetenskapen angifver
tillvaron af det närmast lägre eller det högsta
djurlifvet såsom vilkor. därför, men den tilldragelse, som
man benämner människolifvets första framträdande i verlden,
är ej därmed förklarad; filosofien finner den
sanna f/runden härtill i människans eviga väsen, som
fans och finnes af evighet i Guds rike, men genom
denna tilldragelse (actu) lättade sig såsom medveten i
sin nu varande lifsform.
Att Darwin ej kunnat förklara det högre ur det
lägre, oaktadt han påyrkat, att det ur detta måste tänkas
framträda, beror således helt enkelt därpå, att en
dylik uppgift är absolut olösbar; att han åter ej kunnat
gifva någon förklaring als på det högre och den sanna
grunden till dess framträdande beror därpå, att han är
naturvetenskapsman och såsom sådan blott har att sysselsätta
sig med den sinliga verkligheten såsom sådan,
inom hvilken man ej finner eller kan finna den yttersta
grunden. Men den, som af Darwin fordrar dylika förklaringar,
han är i grunden empirist och känner blott
ett sinligt kausalsammanhang, huru mycket han än må
orda om människans stora företräden framför djuren och
de lägre varelserna i hennes verld. Med den ratio-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
