Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Från dataföreningarna - Svenska Dataföreningen: Databehandlarens erfarenhet av blankettstandard - Finska Dataföreningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DATABEHANDLING 9/1967
41
kan vid inläggning i fönsterkuvert
adressen bli skymd. Det är alltså av
vikt att tryckerierna håller samma mått
på blanketterna även ur
postbehandlingssynpunkt.
Kunder och andra mottagare av
externa handlingar har samma problem som
det egna företaget med
vidarebehand-lingen av dokumenten. Det är alltså
nödvändigt att tänka på
standardiseringen även i denna del av kedjan.
Registrering och efterbehandling
vinner i tid på standardiserade
uppställningar och format. Det är betydligt
lättare att registrera handlingar där
sökbegrepp, identifieringsbegrepp etc.
finns på bestämda platser.
Läsningen är den väsentligaste
punkten i dokumentets väg genom
företaget. Man måste komma ihåg att hela
framställningen av dokumentet
baseras på att man skall kunna avläsa
symbolerna som beskriver företagets
aktiviteter. Det är en självklarhet som
tyvärr ofta förbises. Ur läsarens
synpunkt är det väsentligt att koder etc.
är enkla och lätta att tolka.
Kombina-tionskoder, speciellt komplicerade
sådana, borde vara bannlysta. Detta sätt
att bygga upp koder är förlegat och
hänger ihop med hålkortstekniken.
Numera har vi möjligheter att gruppera
och systematisera våra uppgifter i
datamaskinerna utan att komplicera
koderna för läsare och de som skall
administrera systemen.
Helt naturligt underlättas förvaring
och därmed sammanhängande
registrering om man har formatstandard samt
beteckningar o. dyl. på bestämda
platser. Det ger oss mindre utrymmeskrav
och lättare att finna dokument. Det
är också möjligt att få fram billigare
förvaringsmedel om
blankettstandardisering är genomförd.
Arkiv- och annan fotografering av
blanketterna underlättas av begränsat
antal format. Maskiner som användes i
detta avseende blir lättare att
hantera om man har ett begränsat antal
format med bestämda mått.
Makulering är så den slutliga delen av
blankettens väg genom företaget. Det
måste finnas regler för hur länge
papper skall förvaras, hur de skall
makuleras och vid vilka tidpunkter.
Standardiseringen i detta avseende
minskar kostnaderna för arkivering och det
arbete som följer av makuleringen.
Vi som har förmånen att arbeta med
ADB bör som främsta uppgift ställa
att rationalisera och klara vårt arbete
ekonomiskt. Standardisering av
blanketter är ett led att uppnå detta.
Sammanfattningsvis kan man konstatera,
att standardisering är nödvändig och
att ADB-folk måste se till helheten i
blankettanvändningen och då framför
allt se på läsarens krav före
maskinkraven.
Följande önskemål vill jag passa på
att lägga fram.
1. Vi kommer att få optisk läsning i
mycket större utsträckning än vad
som nu är fallet. Det är av vikt att
tryckerierna tänker på
karbonpap-persfrågor, blankettkonstruktion,
format etc. Det är mycket stora
krav som kommer att ställas på
blanketterna när den optiska
läsningen tas i bruk.
2. Det vore önskvärt med
standardiserade regler för hålslagning av
blanketerna samt för emballering
av dessa med tanke på antal och
omslag.
3. Det är nödvändgt att samtliga
tryckerier får samma mått på de olika
formaten.
4. Det är önskvärt att få
standardiserade regler för uppställning av
fakturor och andra externa
dokument respektive i hur många
exemplar de skall sändas ut. I dag kan
män få underliga krav från firmor
på hur dokument skall utfärdas i
antal exemplar och hur de skall
vara uppställda. Sådana krav kan
vara dikterade av
rationaliseringsexperter. Man kan konstatera att
det icke är förenligt med
rationalisering utan endast är ett
övervältrande av problem på annan
in
stans, som icke har möjligheter att
göra någonting åt grundproblemet.
Det är nödvändigt att tänka om,
därför att dåliga metoder, använda
på firma A eller B, alltid är lika
dyra. Ge oss enkla standardiserade
regler inom dokumentområdet för
vår samlevnad företagen emellan.
Finska
Dataföreningen
FINSKA DATAFÖRENINGENS
ADB-DAGAR
Finland tål en jämförelse med övriga
europeiska länder vad beträffar
antalet datamaskiner, men håller på att
bli efter när det gäller utveckling av
rationella beslutssystem i samband
med EDB, framgick det vid Finska
Dataföreningens ADB-dagar i
Helsingfors den 18—20 oktober. Dipl.-ing. Hans
Andersin (Statens Datamaskincentral)
konstaterade i sitt föredrag att
orsaken till denna stagnation möjligen kan
bero på bristande experimentlust.
Deltagarna arrangerades av Finska
Dataföreningen i samarbete med
Arbetsgivarnas Centralförbund och
Af-färsarbetsgivarnas Centralförbund. Som
ordförande fungerade bankdirektör
Ka-levi Tilli.
Direktör Päiviö Hetemäki
öppningsta-iade och framhöll att EDB i allt
väsentligt anknyter sig till övriga
pro-duktivitetshöjande metoder.
Datamaskinen kan vara ett mekaniserings-
eller automatiseringsredskap, som utför
rutinmässiga kontorsuppgifter och styr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
