- Project Runeberg -  David Copperfield /
556

(1908) [MARC] Author: Charles Dickens Translator: Hanny Flygare
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XXXI. En större förlust

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

556

»Jag vill veta hans namn», hörde jag honom säga
än en gång.

»På senare tiden», stammade Ham, »har en
betjänt då och då varit synlig här. Äfven en herre.
De två hörde ihop.»

Mr. Peggotty stod lika orörlig som förut men såg
nu på honom.

»Betjänten», fortfor Ham, »hade man sett i går
kväll tillsammans med — vår stackars flicka. Han
hade hållit sig gömd här i trakten en vecka eller
längre. Man trodde, att han rest, men han höll sig
bara gömd. Stanna inte härinne, master Davy, gör
inte det!»

Jag kände, att Peggotty slagit armarna om min
hals, men jag kunde inte ha rört mig från stället,
äfven om huset hotat att störta in öfver mig.

»En med hästar förspänd främmande vagn hade
varit synlig i morse utanför staden på Norwichvägen,
innan solen gått upp», fortfor Ham. »Till den gick
betjänten, från den kom han och dit gick han igen.
När han gick dit igen, hade han Em’ly med sig. Den
andra satt inuti vagnen. Han är det.»

»För Guds barmhärtighets skull», sade mr.
Peggotty, som vacklade baklänges och sträckte ut
handen som om han velat afvärja någonting förfärligt,
»säg mig inte, att hans namn är Steerforth!»

»Master Davy», utbrast Ham med bruten röst, »det
är inte ert fel — och vare det långt ifrån mig, att
skylla skulden på er — men hans namn är Steerforth,
och han är en fördömd skurk!»

Mr. Peggotty utstötte intet anskri, göt ingen tår
och rörde sig inte heller, förrän han på en gång
tycktes vakna upp och tog ned sin kavaj från spiken
i vrån.

»Hjälp mig på med den här!» sade han otåligt.
»Jag är som förlamad och kan inte få den på mig.
Tag i och hjälp mig. Så där, ja!» — någon hade
hjälpt honom — »Ge mig nu den där hatten.»

Ham frågade honom, hvart han skulle gå.

»Jag skall gå och söka min systerdotter. Jag

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:25:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/davidc/0558.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free