Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XXXII. Början af en lång resa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
579
behöfver jag veta något om eller bry mig om den
där karlen och hans simpla systerdotter?»
»Miss Dartle», sade jag, »ni förvärrar oförrätten.
Den är stor nog ändå. Innan jag går, vill jag bara
säga, att ni gör honom mycket orätt.»
»Gör jag honom orätt?» återtog hon. »Dé äro
ett dåligt, gement sällskap. Jag skulle önska, att
hon blef piskad med ris.»
Mr. Peggotty sade icke ett ord, utan gicK ut
genom dörren.
»Blygs ni inte, miss Dartle, blygs ni inte!» sade
jag harmset. »Hur kan ni ha hjärta att trampa på
den som är så oförtjänt olycklig?»
»Jag skulle vilja trampa på dem alla», svarade
hon. »Jag skulle vilja se hans hus nedrifvet. Jag
skulle vilja se henne märkt med glödheta järn i
ansiktet, iklädd trasor och utkastad på gatan att
svälta ihjäl. Om , jag hade rättighet att fälla dom
öfver henne, skulle jag se till att det blef gjordt
— nej, jag skulle göra det själf. Jag afskyr henne 1
Om jag bara kunde komma i tillfälle att skymfa
henne för hennes vanhederliga ställning, skulle jag
gå hur långt som helst. Om jag kunde jaga henne;
till hennes graf, skulle jag göra det. Om det funnes
ett tröstens ord, som kunde bereda henne lindring
i hennes dödsstund, och jag ensam vore i besittning
af det ordet, skulle ingenting i världen kunna förmå
mig att uttala det.»
De häftiga orden i och för sig kunna inte, det
marker jag, bibringa mer än ett svagt intryck af
den lidelse, som behärskade henne och som gaf sig
till känna i hela hennes gestalt, fastän rösten, långt
ifrån att vara starkare, var mera dämpad än vanligt.
Ingen min beskrifning skulle kunna göra rättvisa åt
mitt minne af henne eller låta läsaren ana den
våldsamhet, hvarmed hon öfverlämnade sig åt sin vrede.
Jag har sett lidelsen i många former, aldrig i en
form lik denna.
Då jag hann upp mr. Peggotty, vandrade han
långsamt och tankfullt utför backen. Han sade mig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
