Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XXXVIII. Ett kompaniskap upplöses
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6gi
jag rakt inte, men på ett eller annat sätt ställde jag det
så att jag ganska ofta dref omkring i den trakten. För
att så mycket mera noggrannt kunna fullgöra
vänskapens plikter förde miss Mills dagbok, och ibland möttes
vi ute på allmänningen, och då läste hon upp utdrag
ur den eller, då hon ej hade tid till detta, lånade hon
mig hela dagboken. Hur värderade jag ej dessa
anteckningar, på hvilka jag här bifogar ett prof:
»Måndag. Min söta D. fortfarande mycket
nedstämd. Hufvudvärk. Fäste uppmärksamheten vid hur
len och fin J. är. — D. smekte J. — De tankeförbindelser
detta framkallade öppnade sorgens slussportar. Skyllde
uteslutande på förlusten. (Äro månne tårarna hjärtats
daggdroppar? J. M.)
Tisdag. D. matt och nervös. Skön i sin blekhet.
(Säges icke detta äfven om månen? J. M.) D., J. M.
och J. hämtade frisk luft under en åktur. J. tittade
ut igenom vagnsfönstret och började skälla vildt på
en gatsopare, hvarvid ett leende gick öfver D:s
ansikte. (Af så obetydliga länkar är lifvets kedja
sammansatt ! J. M.)
O ns da g. D. jämförelsevis glad, Sjöng för henne
,Aftonklockan,, som särdeles passande. Verkan icke
lugnande utan tvärtom. D. blef mycket uppskakad.
Fann henne sedan gråtande i sitt rum. Citerade verser
angående undertecknad och en ung gasell. Förgäfves!
Anspelade också på Tålamodet, afbildadt på en
grafvård. (Hvarför på en grafvård? J. M.)
Torsdag. D. afgjordt gladare. Lugnare natt.
En svag rosenfärg skönjes åter på kinden. Beslöt
att nämna D. C. Införde namnet försiktigt under
promenaden. D. öfverväldigas genast, ’O, söta, kära
Julia! O, jag har varit ett styggt och olydigt barn T
Smekte och tröstade. Uppdrog idealiserade utkast
af D. C. vid grafvens brädd. D. åter häftigt
upprörd. ’O, hvad skall jag göra, hvad skall jag göra?
O, för mig hvart som helst!1 Mycket orolig. D.
svimmade, hämtade ett glas vatten från ett värdshus.
(Poetisk frändskap. Svart och hvitrutadt schack-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
