- Project Runeberg -  David Copperfield /
862

(1908) [MARC] Author: Charles Dickens Translator: Hanny Flygare
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XLVIII. Husliga förhållanden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

862

■någonstädes, skulle jag för framtiden gömnia deri,
inom mitt eget bröst.

Jag tog plats bredvid min hustru i soffan och!
Isatte: örringarna i hennes öron; och så sade jag
henne, att jagi-fruktade*, att vi på sista tiden inte haft
så trefligt tillsammans som vanligt och1 att felet var
mitt — hvilket jag uppriktigt trodde, och hvilket det
också var.

»Dora, min älskling», sade jag, »sanningen är den,
att jag försökt att vara vis.»

»Och! att också göra mig vis», sade Dora blygt.
»Är det inte så, Doady ?»

Jag nickade mitt ja till de höjda ögonbrynens,
tacka fråga, och kysste de rosenröda läpparna.

»Det tjänar inte till det allra minsta», sade Dora
och skakade på hufvudet så att örringarna dinglade.
»Du vet ju, en sådan liten stackare jag är och hvad
jag alltid velat, att du skulle kalla mig. Kan du inte
det, kommer du aldrig att tycka om mig. Är du
riktigt säker på, att du inte ibland tänker, att det
varit bättre om du —»

»Gjort h|vad, min älskade?» Hon hade nämligen
afbrutit sig. i

»Ingenting», sade Dora.

»Ingenting?» upprepade jag.

Hon lindade sina armar om min hals och’ skrattade
och [kallade sig vid sitt favoritnamn »gåsen» och
gömde sitt ansikte mot min axel i ett sådant svall af
lockar, ^att det var ett riktigt bestyr att reda ut
dem för att få se det.

»Tror du inte jag själf tycker, att det varit bättre
om jag gjort ingenting än försökt att odla min lilla
hustrus förstånd ?» sade jag och skrattade åt mig
själf. »Var det den frågan du tänkte göra ? Jo, visst
tycker jag det.»

»Är det det du försökt ?» utbrast Dora. »Hvilken
förskräcklig gosse!»

»Mien jag skall aldrig mer försöka det», sade jag.
»Ty jag älskar henne ömt sådan hon är.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:25:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/davidc/0864.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free