Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Miss Amy, stammade han derpå,
jag har länge hyst — det tyckes mig
sekler — bortrullande sekler — en af
mitt hjerta fostrad önskan att säga er
något. Får jag säga det?
Lilla Dorrit drog sig åter ovilkorligt
tillbaka frän honom med en skugga af
det fordna uttrycket i sitt ansigte; men
belierrskande sin rörelse, gick hon med
snabba steg öfver halfva bron utan att
svara.
— Får jag — Miss Amy, jag frågar
er ödmjukt — får jag säga det? Jag har
redan varit nog olycklig att mot min vilja,
det svär jag vid himlen, tillfoga er smärta,
och ni behöfver ej frukta, att jag skall
säga det, såvida ni ej ger mig tillstånd.
Jag kan väl sjelf känna mig eländig och
tillintetgjord, men hvarföre skulle jag göra
den eländig och tillintetgjord, för hvars
skull jag ville kasta mig öfver
bröstvärnet här, om det kunde göra henne ett halft
ögonblicks glädje! Inte för att det är
mycket, ty jag ville göra det för två pence.
Det sorgliga uttrycket i hans ansigte
och grannlåterna i hans klädsel skulle
hafva gjort honom löjlig, om ej hans
finkänslighet gjort honom aktningsvärd. Lilla
Dorrit förstod deraf livad hon borde göra.
— Om ni vill vara så god, John
Chi-very, svarade hon, darrande, men
tem-ligen lugn, efter ni är så grannlaga, att
ni frågar mig om ni skall säga mer —
om ni vill vara så god och ej säga mer.
— Aldrig, Miss Amy?
— Aldrig, aldrig, om ni vill vara så
god.
— Ah himmel! suckade unge John.
— Men kanske ni i stället vill tillåta mig
att säga er något. Jag vill säga det på
allvar och så tydligt som jag kan
uttrycka det. Då ni tänker på oss, John
.—- jag menar min bror och syster och
mig sjelf — tänk er ej oss såsom olika
de öfriga; ty hvad vi än en gång må ha
varit (hvilket jag knappt känner),
upphörde vi för längesedan att vara, och kan
aldrig bli det mor. Det vore bättre för
er och bättre för andra, om ni ville göra
det, i stället för att tänka som ni gör nu.
Unge John försäkrade med sorgsen
uppsyn, att han skulle ihågkomma det och
att han gerna ville göra allt hvad hon
önskade.
— Ilvad mig angår, sade lilla Dorrit,
så tänk så litet som möjligt på mig; ju
mindre, ju bättre Och om ni någon gång
tänker på mig, John, så se endast i mig
det barn, som uppväxt i fängelset, som
alltid måste egna sig åt vissa gifna
pligter; tänk er mig som en svag, blyg,
förnöjd, obeskyddad flicka. Jag ber er
isynnerhet ihågkomma att, då jag kommer
utanför fängelseportarne, jag är ensam
och utan beskyddare.
Han ville försöka att göra allt hvad
hon önskade. Men hvarföre ville miss
Amy isynnerhet, att han skulle
ihågkomma det?
— Emedan, svarade lilla Dorrit, jag
vet att jag då kan lita på, att ni ej
glömmer denna dag, och att ni ej säger
något mer till mig. Ni är så ädelsinnad
att jag vet att jag kan lita på er; det
gör jag också och skall alltid göra. Jag
vill genast visa er att jag fullkomligt litar
på er. Jag tycker mer om det ställe,
der vi nu äro än öm något annat, den
svaga rodnaden på hennes kind hade
bleknat bort, men hennes älskare tyckte nu,
att han såg den återkomma, och jag går
kanske ofta hit. Jag vet att jag endast
behöfver säga er det, för att vara säker
på, att ni ej mer uppsöker mig här. Och
jag är — ja, jag är fullkomligt säker
derpå.
Hon kunde vara öfvertygad derom,
sade unge John. Han var en olycklig
stackare, men hennes vilja var mer än lag
för honom.
— Och nu farväl, John, sade lilla
Dorrit. Och jag hoppas att ni en dag får
en god hustru och blir en lycklig man.
Ni förtjenar att bli lycklig, John, och jag
är öfvertygad om att ni blir det.
Då hon med dessa ord räckte honom
sin hand svällde hjertat, som slog under
den grannt fasonerade västen — bara
skräp för att medge sanningen — tills
det blef så stort som en verklig
gentlemans hjerta; och den stackars gossen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
