Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GEORGE VILLIERS, HERTIG AV BUCKINGHAM 135
jag ser er sådan ni då var —— jag öppnar dem åter och jag
ser er sådan ni nu är, det vill säga hundra gånger skönare!»
»Vilken dårskap!» mumlade Anna av Österrike, som icke
hade mod att vredgas på hertigen för att han så väl bevarat
hennes bild i sitt hjärta; »vilken dårskap att underhålla en
hopplös passion med sådana minnen!»
»Öch vad vill ni då, att jag skall leva av? Jag har ju
ingenting annat än minnen, jag! Det är min lycka, min
skatt, min enda förhoppning. Var gång jag ser er, är det en
diamant mera, som jag innesluter i mitt hjärtas hemliga
skattkammare. Detta är den fjärde, som ni låter falla och
som jag tar upp; ty på tre år, madame, har jag inte sett er
mer än fyra gånger: den första var den jag nyss nämnde,
den andra hos fru de Chevreuse, den tredje i trädgårdarna
i Amiens.»
»Hertig», sade drottningen rodnande, »stala inte om den
aftonen !»
»Jo, tvärtom, låtom oss tala om den, det är den lyckli-
gaste, mest strålande stund i mitt liv. Kommer ni ihåg, vil-
ken härlig natt det var? Vad luften var mild och full av
vällukter, vad himmeln var djupblå och fullsatt av stjärnor!
Ack, denna gång fick jag ett ögonblick vara ensam med er,
denna gång var ni nära att säga mig allt, hela tomheten i
ert liv, alla ert hjärtas hemliga sorger! Ni stödde er på
min arm —— ja, just denna arm! Jag kände, då jag böjde
mitt huvud ned mot er, hur ert vackra hår vidrörde mitt an-
sikte, och varje gång kom denna lätta vidröring mig att bäva
av sällhet. O, drottning, drottning! Ni vet inte vilken him-
melsk salighet, vilken paradisisk glädje som kunna inneslu-
tas i ett sådant ögonblick! Ja, jag ville offra allt, rikedom,
ära, hela mitt återstående liv, för ett sådant ögonblick, en
sådan natt! Ty den natten, o, drottning, den natten älskade
ni mig, det svär jag!»
»Mylord, det är möjligt att ställets inflytande, att den
vackra aftonens trollmakt, det bedårande i er blick, att med
ett ord dessa tusen omständigheter, som ibland samman-
svärja sig för att bringa en kvinna på fall, även hopade sig
omkring mig denna olycksaliga afton; men som ni själv såg,
mylord, drottningen kom kvinnan, vars styrka började över-
ge henne, till hjälp, och vid första ord, som ni vågade ut-
tala, vid första djärvhet, som jag hade att frukta från er
sida, ropade jag.»
»Åck, ja, ja, det är sant, och en annan kärlek än min
skulle ha dukat under för denna prövning, men min kärlek
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
