Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
38 TJUGUFEMTE KAPITLET
mitt värdshus var det bästa, så föredrog han att stanna
kvar här. Det svaret var alldeles för smickrande, för att
jag skulle vidhållit mitt förslag om flyttningen. Jag in-
skränkte mig därför till att be honom avstå från sitt rum,
som är det vackraste i hela värdshuset, och nöja sig med
en vacker liten kammare i tredje våningen. Men på det
svarade herr Porthos, att som han vilket ögonblick som
helst väntade sin älskarinna, som var en av hovets för-
nämaste damer, så borde jag förstå, att det rum han gjorde
mig den äran att bebo hos mig, var till och med det högst
tarvligt för en sådan person.
Emellertid, fastän jag insåg riktigheten av vad han sade,
tyckte jag ändå att jag borde hålla i mig, men utan att ens
besvära sig med att ingå på något samtal med mig om sa-
ken, tog han sin pistol, lade den på nattduksbordet och för-
klarade, att vid första ord han fick höra om någon flytt-
ning, vare sig utomhus eller inomhus, skulle han jaga en kula
i skallen på den, som var nog förmäten att blanda sig i en
sak, som endast angick honom själv. Och efter den dagen
har ingen varit inne i hans rum utom hans betjänt.»
»Jaså, Mosqueton är således här?»
»Ja, ers nåd, fem dagar efter det han farit härifrån kom
har tillbaka, vid mycket dåligt lynne han också; det ser ut
som om även han råkat ut för något obehag under resan.
Olyckligtvis är han mycket mera lättfotad än sin herre, vil-
ket gör att han vänder upp och ned på allting för sin herres
räkning, och som han misstänker, att man kunde neka ho-
nom vad han begär, tar han allt vad han behöver utan att
begära någonting.»
»Säkert är», svarade d’Artagnan, »att jag alltid hos Mous-
queton funnit en sällspord tillgivenhet och ett högst ovanligt
förstånd.»
»Det är mycket möjligt, ers nåd, men antag att det bara
hände mig fyra gånger om året, att jag komme i beröring
med ett sådant där förstånd och en sådan där tillgivenhet,
så skulle jag vara en ruinerad man.»
Visst inte, ty Porthos kommer att betala er.»
»Hm !» sade värden i tvivlande ton.
»Han är en stor gunstling hos en mycket förnäm dam,
som inte lämnar honom i sticket för en sådan obetydlighet
som vad han är skyldig er.»
»Om jag vågar säga vad jag tror om den saken...»
»Vad ni tror?»
»Jag vill säga ännu mer: vad jag vet.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
