Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
46 TJUGUFEMTE KAPITLET
vis tro honom på hans ord. Min vän ställde en butelj på
trettio stegs avstånd, och för vartenda kast han gjorde, tog
han buteljhalsen i rännsnaran. Jag började också öva mig
i konsten och som jag skam till sägandes har goda anlag för
litet av varje, så kastar jag nu min lasso lika bra som trots
någon. Nå, herre, förstår ni nu? Vår värd har en mycket
välförsedd källare, men han lämnar aldrig nyckeln från sig;
men nu är det så, att den där källaren har en glugg, genom
den gluggen är det som jag kastar min lasso, och som jag
nu vet, var det goda vinet ligger, är det i den vrån jag gör
mina påhälsningar. Där ser ni, herre, att Nya världen ändå
har att göra med buteljerna där på skrivbordet och byrån.
Och om herrn nu vill smaka på vårt vin och utan fördom
mot det säga vad herrn tycker om det?»
»Tack, min vän, tack! Men olyckligtvis har jag nyss
frukosterat.»
»Nå, duka bordet, Mousqueton», sade Porthos, »och me-
dan vi två frukostera, talar d’Artagnan om vad som hänt
honom själv under de tio dagarna, sedan han for ifrån oss.»
»Gärna», svarade d’Artagnan.
Medan Porthos och Mousqueton frukosterade med aptit
och med den broderliga endräkt, som närmar människor till
varandra i olyckans dagar, berättade dd’Artagnan hur den
sårade Aramis nödgats stanna i Creévecoeur, huru han varit
tvungen att lämna Athos kvar i Amiens att ensam reda sig
mot fyra karlar, som anklagade honom för att vara falsk-
myntare, samt huru han, d’Artagnan, varit tvungen att pas-
sera över greve de Wardes kropp för att komma fram till
England.
Men där slutade även d’Artagnans förtroenden; endast
så mycket talade han om, att han vid sin återskomst från
England fört med sig fyra präktiga hästar, av vilka en var
för hans räkning, de andra för var och en av hans tre vän-
ner; till sist förklarade han för Portbos, att den häst, som
var ämnad åt honom, redan stod i värdshusets stall.
I samma ögonblick kom Planchet in och underrättade sin
herre, att hästarna nu voro tillräckligt utvilade och att man
möjligen kunde hinna ta nattkvarter i Clermont.
Som d Artagnan nu kände sig tämligen lugn för Porthos
och längtade att få underrättelse om sina andra två vänner,
räckte han den sjuke handen och sade honom, att han nu
måste ge sig i väg och fortsätta sina efterforskningar. Men
som han ämnade färdas samma väg tillbaka och beräknade
att kunna vara här igen om åtta eller tio dagar, skulle har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
