Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KAMMARJUNGFRUN OCH MATMODERN 125
den mulåsna, som skulle få den äran att bära Porthos och
Mousqueton till ärans fält.
Sedan dessa villkor blivit framställda, tog Porthos avsked
av fru Coquenard. Hon ville nog gärna hålla honom kvar,
i det hon gjorde ljuva miner mot honom; men Porthos
skyllde på tjänstens fordringar, och prokuratorskan måste
vika för konungen.
Musketören kom hem till sig med en hunger, som försatte
honom i högst uselt lynne.
33
KAMMARJUNGFRUN OCH MATMODERN
Emellertid blev d’Artagnan, som vi redan berättat, trots
sitt samvetes högljudda invändningar och Athos’ kloka
råd, för varje stund allt mer och mer förälskad i mylady ;
också försummade han icke att varje dag infinna sig och
ägna henne en hyllning, som den äventyrslystna gaskog-
naren var övertygad om att hon icke kunde undgå att förr
eller senare besvara.
En afton, då han infann sig med näsan i vädret och lätt
på foten som en man, som väntar sig ett guldregn, mötte
han kammarjungfran i inkörsporten ; men denna gång nöjde
sig icke den vackra Ketty med att snudda vid honom i förbi-
farten, utan fattade helt sakta hans hand.
»Gott», tänkte d’Artagnan, »hon har något bud till mig
från sin matmor; hon kommer förmodligen för att under-
rätta mig om något möte, som man inte vågat muntligen
lova mig.»
Och han betraktade det vackra barnet med den mest se-
gervissa min han kunde antaga.
»Jag skulle bra gärna vilja säga er ett par ord, herr che-
valier», stammade den vackra kammarjungfrun.
»Tala, mitt barn, tala», sade d’Artagnan, »jag hör dig.»
»Här går det inte an, ty vad jag har att säga er, är all-
deles för långt och framför allt alldeles för hemligt.»
»Nå, men hur ska vi då göra?»
»Om herr chevaliern ville följa med mig», sade Ketty
blygsamt.
»Vart du vill, mitt vackra barn.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
