Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
152 TRETTIOSJÄTTE KAPITLET
»Behöver jag väl säga er det, och har ni inte kunnat märka”
det?»
»Jo visst. Men ni vet, ju stoltare ett hjärta är, desto svå-
rare är det att erövra.»
»Åh, svårigheterna skrämma mig inte», sade d’Artagnan,
»det är endast omöjligheterna, som komma mig att darra.»
»Ingenting är omöjligt», sade mylady, »för en sann kärlek.»
»Ingenting, säger ni?»
»Nej, ingenting.»
»För fan», tänkte d!’Artagnan, »nu sjunger hon ur en an-
nan ton! Skulle den nyckfulla varelsen händelsevis ha blivit
kär i mig, och har hon kanske lust att ge mig själv en annan
safir likadan, som hon gav mig, då hon tog mig för de
Wardes?»
D’Artagnan sköt hastigt sin stol närmare myladys.
»Låt höra», sade hon, »vad skulle ni vilja göra för att be-
visa den där kärleken ni talar om?»
»Allt vad man skulle fordra av mig. Må man befalla, jag
är färdig.»
»Till allt?»
»Ja, till allt !» utropade d’Artagnan, som på förhand visste,
att han icke riskerade mycket genom ett sådant löfte.
»Nåväl, låt oss talas vid», sade mylady, i det hon i sin tur
flyttade stolen närmare d’Artagnans.
»Jag hör er, madame», sade denne.
Mylady förblev ett ögonblick tankfull och liksom obeslut-
sam, därpå tycktes hon hastigt fatta ett beslut.
»Jag har en fiende», sade hon.
»Ni, mylady !» utropade d’Artagnan med spelad förvåning.
»Min Gud, är det möjligt? Så vacker och god som ni är!»
»En dödsfiende.»
»Verkligen ?» :
»En fiende, som förolämpat mig så djupt, att mellan ho-
nom och mig är det krig på liv och död. Kan jag räkna på
er hjälp?»
D’Artagnan insåg ögonblickligen, vart den hämndlystna
varelsen ville komma.
»Ni kan det, mylady !» utropade han högtidligt. »Min arm
och mitt liv tillhöra er liksom min kärlek.»
»Således», sade mylady, »eftersom ni är lika ädelmodig
som förälskad...»
Hon hejdade sig.
»Nåväl?» frågade d’Artagnan.
»Så skall ni», svarade mylady efter ett ögonblicks tystnad,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
