Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6
böckerna — de äro alster af samma föreställningar, samma
vidskepelser — de äro genomträngda af samma tendenser.
Flera af skrifterna voro kända före de fyra evangelierna,
citerades af de’äldste kyrkofäderna och begagnades i den
äldsta kristne kyrkan. Ireneus räknar »Hermas herden» till
skriften. Denna bok citerades ock som helig skrift af flera andia
kyrkofäder och ansågs af dem såsom guddomligt inspirerad.
Tillika med Barnabi epistel finnes den äfven upptagen efter
de kanoniska evangelierna i Codex Sinaiticus, en af de äldsta
handskrifter vi ega, firån det 4:de århundradet. Clemens
andra epistel finnes ock i Codex Alexandrinus, ett manuskript,
af de mest kompetente domare dateradt från 2:dra hälften af
5.te eller i böljan af 6:te århundradet. Intill ett jemförelsevis
sent datum ansågs Clemens i:sta epistel vara inspirerad och
citerades som helig skrift. Origines citerar Barnabi epistel som
»guds ord» och samma kyrkofäder ansåg ock »Hermas herden»
vara guddomligt inspirerad. Om denna bok säger Evsebius:
»Vi veta, att den redan tidigt var i allmänt bruk i våra
kyrkor». Och Clemens epistel lästes också allmänt vid de kristnes
söndagsmöten.
Vi finna, att de äldre kyrkofädernas citat af Jesu ord
och berättelser om Jesu gerningar ej öfverensstämma med de
fyra evangeliernas uppgifter. Dessa kyrkofäder citerade dels frän
den muntliga traditionen, dels frän apokryfiska skrifter. Dels
omtala de Jesu ord i en annan form än som förekommer i de
fyra evangelierna, dels anföra de yttranden af Jesus, hvilka ej
återfinnas hos de fyra evangelierna. I flera fall kunna vi
uppvisa, ur hvilka apokryfiska skrifter dessa citat äro hämtade.
En af den äldsta kristna kyrkans störste skriftställare är
Justinus Martyr. Han lefde omkring 150 efter Kr. och skref
flera betydelsefulla försvarsskrifter och apologier. Omkring 20
gånger citerar han en bok, som han kaUar àm/ivTjjtmitu[iaxa,
hvilket betyder minnen, erinringar, memoirer, och som
tillskrifves apostlarne. Man antager af flera skäl, att denna bok,
»apost-lames minnen», är detsamma som hebreer-evangeliet, om
hvilket jag längre fram skall tala och som ligger till grund för
Mathei evangelium. Denna skrift, "apostlarnes minnen",
citerade Justinus Martyr alltid, när han talar om Jesu ord och
gerningar, men denna skrift kan ej vara något af våra fyra
evangelier af den enkla orsaken att flera af Justini Martyrs
citat ej förekomma i något af de fyra evangelierna. På ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
