hvarje loflig lefnad, någon anledning att på minsta vis genom slikt förtal förringa dessa förträffliga damers heder. Men, på det att tillika det, som enhvar sade, må i det följande fattas utan förvexling, har jag för afsigt att uppkalla dem med namn, som antingen helt och hållet eller till någon del öfverensstämma med hvars och ens egenskaper. Vi skola således kalla den första bland dem, som äfven var äldst, Pampinea, den andra Fiammetta, den tredje Filomena och den fjerde Emilia; derefter må vi gifva den femte namnet Lauretta, den sjette Neifile, och vilja slutligen ej utan orsak benämna den sjunde Elisa. Dessa nu nämnda hade, ej med föresats, utan af en händelse samlats i samma del af kyrkan och satt sig nästan i en krets, samt började, sedan de upphört med sina paternoster, att sins imellan under suckar berätta mycket och mångahanda saker om tidens elände. Men efter en stunds förlopp begynte Pampinea under de andras tystnad tala sålunda: "Mina kära damer, I hafven liksom jag visst många gånger hört, att det icke länder någon till skam, att på ärligt sätt tillgodogöra sig sina rättigheter. En naturlig rättighet för hvar och en, som födes till verlden, är att, för så vidt han kan, vårda, bevara och försvara sitt lif; och detta är medgifvet ända derhän, att det någon gång händt, att menniskor för att skydda sitt eget lif dödat andra, utan att detta betraktats som brottsligt. Om nu lagarne, hvilka hafva sig ålagd vården om alla menniskors rätta uppförande, tillstädja sådant, huru mycket snarare måste det ej vara oss och hvarje annan tillständigt, att utan någons förnärmande vidtaga de mått och steg, vi kunna,