följeslagare stodo sedan upp; han tackade damen och gick, efter det han under skämt och glädje tagit afsked af henne. Så blef damen, derföre att hon ej besinnat, af hvem hon gjorde spe, besegrad, der hon trodde sig segra; för hvilket I, om I viljen vara förståndiga, bören väl akta er. * Redan hade solen gått ned mot vester, och hettan till stor del minskats, när de unga damernas och de tre ynglingarnes berättelser voro slutade. Då talade drottningen, full af behag, sålunda till dem: "Intet, mina kära vänner, återstår mig att göra under min styrelse för denna dag, utom att gifva er en ny drottning, som under den kommande efter sitt godtfinnande inrättar sitt och vårt lefnadssätt till anständig ro. Ehuruväl man kunde räkna dagen fortfara ända till nattens inbrott, anser jag dock lämpligt, att äfven de följande dagarne taga sin början vid närvarande timme, emedan ingen, som ej haft någon tid öfrig till förberedelser, kan foga behöriga anstalter för framtiden, och på det allt må kunna uträttas, som drottningen finner tjenligt för morgondagen. Till följe häraf må derföre, i vördnad för Den, i hvilken allt lefver, och till befordrande af vårt nöje, nästa dag den förståndiga Filomena som drottning styra vårt rike." Med dessa ord stod hon upp, tog lagerkransen af sitt hufvud och satte den vördnadsfullt på den andras. Derpå helsade först hon, sedan de öfriga damerna och sist de unge männen Filomena som drottning och förklarade sig med nöje skola lyda henne. Hon rodnade