Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tionde Berättelsen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
han visste, af huru många sköna, höfviska och behagliga
unge män hon älskades.
Då mästaren märkte, att man på fint sätt gjorde spe
af honom, tog han på sig en glad uppsyn och sade:
"Min fru, att jag älskar och valt just er till föremål för
denna kärlek, kan icke sätta någon förståndig i förundran:
ty ni förtjenar det. Och, ehuru enligt naturens lagar hos
gamle män saknas de krafter, som fordras till kärlekens
öfningar, felas dem derföre hvarken god vilja eller
förmåga att urskilja, hvad som anstår kärleken eller icke;
snarare vet den mognare åldern så mycket bättre än
ungdomen att bedöma sådant, som han i insigt
öfverträffar denna. Det hopp, som förmår mig att vid min ålder
våga älska er, som älskas af så månge ynglingar, är
följande. Ganska ofta har jag varit närvarande, när
fruntimren till aftonvard ätit vargbönor och purjolök. Fastän
nu på hela löken icke finnes något godt, är dock hufvudet
det minst vedervärdiga och för munnen mest drägliga.
Likväl bruken I alla, ledda af förvändt begär, behålla
hufvudet i handen och blott äta bladen, som icke blott äro
alldeles ingenting värda, utan till och med smaka
afskyvärdt. Hur kan jag nu veta, om ej ni, min fru, förfar
likaså vid valet bland era älskare? Och, om ni det
gjorde, skulle ni välja mig och visa alla de andra från er."
Den ädla damen och hennes sällskaparinnor blygdes
något litet; men sedan sade hon: "Mästare, ni har
träffande men höfviskt bestraffat vårt öfvermodiga företag.
Men var öfvertygad om, att en så förståndig och ärevärd
mans kärlek, som ni, är mig dyrbar. Befall fördenskull,
så vidt det låter förena sig med min ärbarhet, öfver mig
alldeles som öfver er egendom." Mästaren och hans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
