in i trädgården, klättrade upp i trädet, fann fönstret öppet och steg in i gemaket samt skyndade med största ifver i sin sköna dames armar. Hon, som med häftigaste längtan afbidat honom, mottog honom med glädje och sade: "Herr patern vare stor tack, som så väl undervisat dig om sättet att komma hit." Och derefter njöto de hvarandras kärlek och förlustade sig tillsammans med största nöje, under mycket skratt och skämt öfver broder dumhufvuds enfald och under gäckeri med mannens spinnrockar, häcklor och ullkardor. Derpå inrättade de det så, att de, utan att mera behöfva återvända till herr patern, kunde tillbringa många andra nätter tillsammans under likadan glädje; till hvilken lycka jag beder Gud för sin helga barmhertighet snart förhjelpa mig och alla andra christna själar, som den åstunda.