- Project Runeberg -  Decameron / Förra delen /
440

(1861) [MARC] Author: Giovanni Boccaccio Translator: Christoffer Eichhorn
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjerde dagen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Jag ber er om denna nåd, icke på det att mitt lif må
mig skänkas, utan för att dö som er dotter och icke
som er fiende"; och vid dessa ord föll hon under tårar
till hans fötter. Herr Negro, som var gammal och
derjemnte till sinnet vänlig och kärleksfull, begynte gråta,
när han hörde sin dotters ord, upplyfte henne ömt
under tårar och sade: "Min dotter, visserligen skulle det
varit mig långt kärare, om du fått en man, som efter
mitt omdöme passat för dig; men, äfven om du tagit
en efter ditt behag, skulle det varit mig i lag. Att du
åter dolt ditt förhållande, smärtar mig för ditt ringa
förtroende till mig, men än mer, att jag ser dig förr hafva
förlorat din make, än jag visste något derom. Eftersom
det likväl en gång är så, vill jag göra den döde, hvad
jag dig till nöjes gerna skulle gjort den lefvande,
nämnligen bevisa honom den ära, som tillkommer min
svärson." Derpå vände han sig till sina söner och
slägtingar och befallde dem att for Gabriotto anordna en
högtidlig och ärofull begrafning.

Imellertid hade den unge mannens manlige och
qvinnliga slägtingar, som fått veta händelsen, samlat sig
dit, liksom nästan alla qvinnor och män, som voro i
staden. Liket blef derpå utstäldt i midten af gården,
liggande på Andreuolas tyg och smyckadt med alla sina
rosor, och begräts der offentligen icke blott af henne
sjelf och hans slägtingar, utan äfven af nästan alla
stadens qvinnor och ganska månge män. Sedan bars det,
icke såsom en ringa mans, utan såsom en hög herres,
från stadshusets gård på de ädlaste borgarenas skuldror
med största heder till grafven.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:37:43 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/decameron/1/0448.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free