Sjunde Berättelsen.

Simona älskar Pasquino. Under det de äro tillsammans i en trädgård, rifver Pasquino ett salvieblad mellan tänderna och dör. Simona gripes, och, då hon för att visa domaren, huru Pasquino omkom, rifver ett dylikt blad mot tänderna, dör hon likaledes. Pamfilo hade fullgjort sin berättelseskyldighet, när konungen, utan att visa något medlidande med Andreuola, betraktade Emilia och derigenom antydde henne sin önskan, att hon skulle fortsätta att berätta efter dem, som redan gjort det. Hon begynte också utan dröjsmål: Älskade väninnor, Pamfilos berättelse föranleder mig att omtala en annan, som i intet annat liknar hans, än deri, att, liksom Andreuola förlorade sin älskare i en trädgård, så gjorde äfven hon, om hvilken jag nu vill förtälja; hon blef också liksom Andreuola gripen, men befriades ifrån domstolen hvarken med våld eller genom sin ståndaktighet, utan genom en plötslig död. Såsom redan förut blifvit nämndt bland oss, försmår Amor, ehuru han gerna bebor adlige herrars palatser, icke derföre att herrska öfver de fattiges boningar, utan visar