Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första akten - Första scenen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEMOSTHENES.
Ett skönt bevis!
NIKIAS.
Nu låt oss tala alfvarsamt!
DEMOSTHENES.
Hur tror du? törs jag tala om det andra här?
(pekar på åskådarne).
NIKIAS.
Må ske! men ett vi förbehålla oss likväl,
Att de med sina blickar tydligt visa oss,
Om våra ord och företag behaga dem.
DEMOSTHENES.
Till saken då! en husbondfar är oss beskärd,
En argsint best, en gallsprängd bönidislare,
En snäsig fnasker till Gubbe, Demos ifrån Pnyx,
En smula döf; på sista markna’n lade han
Sig till en dräng, en Paphlagonisk garfvare,
En genompiskad skälm, en lömsk belackare.
När denne väl med Gubben kommit under fund,
Så smög sig den garfvarhunden på vår Demos strax,
Med svansen emellan benen under smek och smil,
Och garfvarbarkade sina ord och krusade:
-
Låt doman falla Demos, skynda dig i bad,
En munsbit först! svälj, mumsa, njut din domarlön.
Behagas det qvällsvard? här är mat; och så roffar han
Hvad der en annan lagat till, och gör sig grön
Och bjuder Demos den lufven; nyss han gjorde så,
Då jag vid Pylos bultat till ett Sparta-mos;
Vips passade tjufven på och quickt anammade
Och satte fram för Demos
-
det jag bultat till.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
