Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första akten - Första scenen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Oss kör han bort; och understå sig ingen ann’
Att passa Demos opp! Nej den, som vill ett ord
I laget ha, den hviftas bort med en
karbas.
Och spå det kan han; Gubben blir Sibyllinsk i skalln,
Och bäst vår Demos sitter och förnimmer der,
Så drifver han sitt spel, belackar, ljuger fräckt
Oss midt i synen. Slutet blir naturligtvis
Karbasen; men Paphlagonen ränner huset kring,
Svär, pockar, tar i mjugg, och låter oss förstå:
Nu sen J hur jag låtit piska Hylas opp,
Om Jej blidken mig, så är det slut med Er..
Hvad är att göra? fram med fyrken måste vi,
Ty annars ger oss Gubben Demos sju för tu.
(till Nikias.)
Men nu, min vän, låt oss betänka väl till slut,
Till hvem, och hvilken väg vi skola vända oss.
NIKIAS.
Afvikningsvägen tyckes mig den säkraste.
DEMOSTHENES.
Men intet undgår denna Paphlagonen der;
Hans ögon äro öfverallt, hans ena ben
I Pylos står, det andra i folkförsamlingen;
Och när ett sådant jättesteg han klifvit ut,
Så sväfvar ändan prydligen öfver Vidarum,
I Luxbo hufvut, händerna i Knipinge.
20
NIKIAS.
Oss återstår blott döden; men låt se att vi,
Som tappra männer egnar, få en vacker död..
DEMOSTHENES.
På hvilket sätt? hur vinna oss en vacker död?«
1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
