Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sälar, som de släpat hem på kälkarna. Men detta hade
skett utan att Albert brydde sig vidare om saken.
Strömmingen kunde vara bra att salta ned och
sälskin-nen blevo präktiga till västar och handskar, men någon
liknande hänförelse som fyrfolket visade inför det
lyckade resultatet av sälklubbningen kunde Albert icke
åstadkomma med bästa vilja.
Skillnaden i betingelserna för fyrfolket och för
Albert att känna sig nöjda med livet därute vid
Högarna vintertid var också betydlig. Både fyrmästarn
och fyrvaktaren voro gifta och hade sina hem några
meter från fyrtornet. Fyrbiträdet fick som ungkarl både
äta och sova hos fyrvaktarns som barn i huset.
Fyrfolket inbördes bildade i övrigt en sluten krets, som
gärna höll sig tillbaka från lotsarna, som förlagts till
Högarna. Dessa voro mer att betrakta som flyttfåglar,
som slogo sig ned under den vackra tiden ute vid
havet men sträckte hemåt, när vinterstormarna började.
Fyrfolket däremot var rotfast i klippan. Det hade
flätat sega trådar under åratal in i granitsprickorna, det
hade växt fast på urberget, blivit ett med det. För dem
var fastlandet avskyvärt. Där stod luften så tjock att
man knappt kunde andas. Nej, här ute på Högarna,
där stormen sopat bort all växtlighet, där sjöfågeln kom
störtande i tusental mot ljuset i fyrtornet under mörka
nätter och man bara hade att plocka upp dem på
morgonsidan, här där Gud välsignade stranden med
präktig drivved, här där sälarna höllo serenad i
månskenskvällar och ålar stora som jätteormar halkade in i
ryssjorna, där var härligt att leva. Här fanns hav och
himmel, luft och rymd. Hade man bara provianterat
och vistboden full, så kunde man leva kräseligen på
biffstek av malen torsk och på kåldolma av sjöfågel.
Och om vintern hade man inte ens fyren att tänka på.
Man kunde njuta och vila i sitt trygga hem.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
