- Project Runeberg -  Mästerlotsen. Roman /
12

(1926) [MARC] Author: Ernst Didring
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

hopfruset ut, men jag kan åka söder om Vingelskär och
sedan hålla rätt på Grålöga. Det hela är gjort på fem,
sex timmar. Varför i Herrans namn skall jag gå här
och pina mig i ensamheten? Fyrmästarns är hygglig,
men inte går det i längden. Och britsen därnere i
lots-stugan är inte så tilldragande. Hård och otäck. Och
tänka sig att jag kunde ligga i min egen sköna säng med
Anna och ha glädje av barnen till på köpet. På det
här viset glömmer de alldeles bort sin far. Jag ger mig
av med detsamma. Skridskorna ny slipade jag, när vi
var ut till havs sist efter sälarna. Några smörgåsar
kan jag ta i fickan. Jag måste ändå hem med sjöfågeln
och allt ejderdunet jag plockade i somras på Lillön.
Tänk, vad Elvira var förtjust sista vintem, när jag
hade en hel säck ejderdun med mig. Vädret håller sig
säkert.

Albert tittade runt horisonten. Inga vindgallror
nå-gonstädes. Det skulle absolut hålla sig.

Han gick ned i lots stugan och rustade sig i ordning.
Innan han gav sig av, kokade han kaffe och drack. Det
satte riktigt fart i honom.

Han snörde fast den stora påsen med ejderdun på
ryggen och knöt sjöfågeln ovanpå, kastade
träskridskorna över axeln, beväpnade sig med ispiken för
säkerhets skull och gick nedåt. När han passerade förbi
fyr-vaktarns, vaknade Alberts samvete. Han kunde inte
gärna ge sig av utan ett ord till någon av fyrfolket.
Han bultade på rutan hos fyrvaktarn. Om några
ögonblick veks rullgardinen åt sidan och Gustafssons stora,
röda rävmustascher blevo synliga mellan
frostblommorna på fönsterrutan.

»Jag åker hem till Tallholmen», skrek Albert och
pekade inåt skären. »Hälsa fyrmästarn!»

Rävsvansarna försvunno hastigt. När Albert hunnit
några steg längre ned, slogs fyrvaktarns stugdörr ha-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:39:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/demasterlo/0012.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free